# ID: svediakorp-gov475894
# author: Kirsten Jensen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-04-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 386
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, kommissionens nya förslag om märkning av genmodifierade produkter är i sig riktigt eftersom det kan kasta ljus på en av de gråzoner som återstod efter novel food.
Man kan undra över, att det sunda förnuftet, som parlamentets majoritet gav uttryck för några månader sedan, inte den gången gjorde intryck på kommissionen, varefter den nu böjer sig för en mediestorm.
Ja, kommissionen är ju överhuvudtaget inte med i den förlikning, som ingåtts om novel food.
Även om ledamoten av kommissionen säger, att vi inte skall se på genmodifiering i största allmänhet, så står vi emellertid inför faran att jordbruket i EU styrs in i fel riktning.
Vi riskerar monokulturer som är beroende av bestämda besprutningsmedel, och som just på grund av deras monopol och stora utbredning ökar risken för naturkatastrofer, som till på köpet kan leda till, att vi kommer att sakna livsmedel.
Och var finns i övrigt den biologiska mångfald, som vi också har förpliktat oss att främja?
Kommissionen skall ju inte bara försvara direktiv 220.
Kommissionen skall försvara hela det samlade regelverket, och det är ju tydligt, att det från alla håll i parlamentet ges uttryck för, att man inte i tillräcklig grad respekterar försiktighetsprincipen och kanske heller inte annat, som det redan har talats om.
Till exempel har flera talare nämnt sin oro över ampicillinet och sin oenighet med den åsikten, att riskvärderingen skulle vara helt i sin ordning, även om kommittéerna tillfrågats på nytt.
Med hänsyn till beslutsförfarandet är det svårt att förklara, att ett förfarande, där kommissionen och ett medlemsland kan jaga 13 andra medlemsländer, överhuvudtaget hör hemma i ett demokratiskt system.
Ett sådant förfarande måste göras om och jag vill gärna fråga vilket initiativ kommissionen har tagit i den riktningen.
Och jag vill också gärna fråga ledamoten av kommissionen vilket förfarande som skall följas, när det handlar om registrering i sortförteckningen.
Om ett visst medlemsland protesterar mot införingen i sortförteckningen, vilket EU-förfarande träder då in, och vilka kriterier skall då läggas till grund?
Kommer sorten att förkastas eller måste det enskilda medlemslandet kort och gott acceptera ett beslut på EU-nivå?
