# ID: svediakorp-gov475878
# author: Bjerregaard (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-04-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 2,343
# sentences: 84
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, ärade ledamöter, jag är glad över, att kommissionen får tillfälle att förklara vad den har gjort, och vilken roll den har spelat med vad gäller genetiskt modifierad majs.
Innan jag går in på detaljer om händelseförloppet beträffande GMO-majsen, vill jag gärna ge ett par allmänna kommentarer till de frågor vi diskuterar i dag.
Som vi alla vet, är GMO-området ett mycket svårt och också ett viktigt och känsloladdat område för medborgarna i Europa.
GMO-området rymmer inbyggda konflikter.
Många starka intressen är knutna till det och därför är det inte möjligt att göra alla till lags.
Men oavsett vilken åsikt ni eller jag har om GMO och den utformning man - kanske innan ni kom in i parlamentet och jag blev kommissionsledamot - har valt att ge EU: s politik på detta område, så har vi i dag GMO-produkter som skall utvärderas enligt gällande EU-regler och det är direktiv 90 / 220 / EEG med den utformning det fick den gång det antogs.
Det är ett förfarandedirektiv, som skall garantera en riskvärdering av GMO-produkter, så att endast säkra produkter frisläpps för användning inom EU.
Filosofin bakom direktivet är att man ur politisk synpunkt velat främja, alltså inte förhindra, utan främja en säker utveckling av GMO-industrin.
Det kan därför inte vara till någon större nytta att vi i dag när vi talar om den konkreta tillämpningen av direktiv 90 / 220 / EEG, förväxlar det med diskussionen om huruvida vi överhuvudtaget kan tåla eller önska GMO i våra produkter.
Med det mål, som direktiv 90 / 220 / EEG har, och den ram vi arbetar inom, skulle det, så vitt jag kan se, vara en ganska meningslös debatt.
När detta är sagt, vill jag gärna tillfoga, att jag ser det som min viktigaste uppgift att prioritera och arbeta för, att säkerheten med hänsyn till hälsa och miljö tas på allvar.
Därför vill jag börja min redogörelse i dag med den senaste utvecklingen i fråga om GMO, nämligen beslutet kommissionens beslut i onsdags.
I den omfattande debatt, som följde på frisläppandet av majs i december, har frågan om märkning varit den mest dominerande, och det som kunnat förena dem, som överhuvudtaget inte önskar GMO, med dem, som ser det som ett stort teknologiskt framsteg.
Konsumenterna skulle helt enkelt veta vad de fick.
Det är också min uppfattning, och därför har jag arbetat på att vi i kommissionen skulle fatta ett sådant beslut.
Kommissionen antog alltså den 2 april en andra anpassning av direktiv 90 / 220 / EEG till den tekniska utvecklingen.
Ändringen syftar till att skärpa kraven på information i bilaga 3, så att anmälaren i framtiden skall ge följande upplysningar i sina ansökningar: Det skall finnas särskild märkning av de genetiskt modifierade organismer, som man önskar marknadsföra, liksom vissa molekylrelaterade data, som skall kunna föras upp i framtida register.
Den sista punkten har inte gett anledning till någon större uppmärksamhet, men är mycket viktig för att man skall kunna följa utvecklingen.
När kommissionens utkast förhoppningsvis får ett positivt utlåtande från kommittén för direktiv 90 / 220 / EEG, skall ansökare i framtiden till sin ansökan bifoga ett förslag till märkning, som skall omfatta den teknik med vilken produkten framställts.
I sådana fall, där produkten marknadsförs i blandningar med icke-genetiskt modifierade produkter, skall märkningen eller ett medföljande dokument innehålla upplysningar om möjligheten för förekomst av genetiskt modifierade organismer.
Det kommer alltså alltid att genomföras en märkning.
Med lite samarbetsvilja från kommittén för direktiv 90 / 220 / EEG kommer det mycket fort - förhoppningsvis inom de närmaste två månaderna - att finnas ett juridiskt bindande krav om att GMO-produkter, som frisläpps enligt direktiv 90 / 220 / EEG, skall märkas.
Vi talar alltså inte om riktlinjer, utan om obligatorisk märkning, och reglerna kommer självklart att gälla i alla medlemsländer.
Den nya bilagan 3 kan självfallet inte användas retroaktivt på tidigare anmälningar eller på anmälningar som redan inlämnats till kommissionen i enlighet med reglerna i direktiv 90 / 220 / EEG.
Jag har emellertid genast uppmanat anmälarna att frivilligt använda de nya kraven och den nya märkningen.
Detta har skett i form av skrivelser till de inblandade företagen.
Det skall påpekas, att Europabio i ett brev till kommissionens ordförande, Jacques Santer, den 25 mars 1997 meddelat, att dess medlemmar kommer att erbjuda sig att använda tilläggsmärkning och upplysningar om sina produkter i enlighet med direktiv 90 / 220 / EEG.
I fallet med majsen från Ciba-Geigy Novartis är det värt att nämna att företaget är medlem av Europabio.
Jag har förstått, att kommissionen via kommissionsledamot Bangemann under alla omständigheter kommer att vidta en åtgärd i anknytning till direktiv 79 / 112 / EEG om märkning och presentationssätt för livsmedel, som kommer att medföra att majs och soja skall uppfylla samma märkningskrav som kraven i förordning 97 / 258 om nya livsmedel eller Novel Food -förordningen, som den typiskt nog kallas.
Jag har också förstått, att kommissionsledamot Fischler arbetar på ett förslag om novel food.
Jag finner att kommissionens antagande av mitt förslag till ändring av bilaga 3 till direktiv 90 / 220 / EEG är ett viktigt första steg och också en mycket viktig politisk signal till parlamentet, men självklart först och främst till konsumenterna och andra som länge önskat förbättra informationsnivån och öppenheten på GMO-området.
Jag talar om ett första steg, eftersom frågan om märkning självklart kommer att vara en del av den fullständiga revideringen av direktiv 90 / 220 / EEG, så att parlamentet får fullt politiskt inflytande på denna viktiga fråga.
Enligt planen hoppas vi, att kommissionens förslag till ändring av direktiv 90 / 220 / EEG kan föreligga innan sommaruppehållet.
Vidare är det tal om ett första steg, därigenom att kommissionen den 2 april också beslutade, att man kommer att utarbeta ett meddelande om en sammanhängande märkningspolitik inom hela GMO-området.
Meddelandet kommer naturligtvis att skickas såväl till parlamentet som till rådet.
Därför är debatten här i dag också nyttig för det fortsatta arbetet.
Jag hoppas därför, att vi tillsammans kan medverka till, att kommissionen kan få en fruktbar och konstruktiv debatt på bästa möjliga grundval vad beträffar meddelandet om en gemensam märkningspolitik för hela GMO-området.
Så lite om själva majsfrågan.
Jag anser att vi har gjort vad vi kunnat med de existerande reglerna i förhållande till Ciba-Geigy-majsen, och det vill jag kort redogöra för.
Direktiv 90 / 220 / EEG innehåller ett noga fastlagt förfarande för marknadsföring av produkter, som innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer.
Materiellt sett är förfarandet baserat på en värdering av eventuella hälso- och miljöfaror vid exponering för de ifrågavarande genetiskt modifierade organismerna.
Formellt sett är förfarandet, som fastlagts i direktivet, ett kommittéförfarande av utskottstyp 3A.
Dessa ramar sätter, som parlamentet säkert vet, vissa begränsningar på kommissionens handlingsmöjligheter.
Den 15 mars 1995 mottog kommissionen ansökningen om Ciba-Ceigy-majsen.
Ansökningen insändes av behöriga myndigheter i Frankrike med ett positivt utlåtande i överensstämmelse med förfarandet i direktivet.
Efter att omsorgsfullt ha gått igenom och utvärderat samtliga upplysningar som Ciba-Ceigy och medlemsstaterna hade sänt in, förelade kommissionen, vilket den är förpliktigad till enligt förfarandet i direktivet, den 11 april 1996 kommittén för direktiv 90 / 220 / EEG ett utkast till beslut om tillåtelse att marknadsföra den ifrågavarande majsen som vilken annan traditionell majssort som helst.
Den föreslagna åtgärden fick inte den nödvändiga röstmajoriteten, dvs. en kvalificerad majoritet i kommittén, varför kommissionen i enlighet med det förfarande, som är fastlagt i direktivet, självfallet förelade rådet förslaget till beslut.
Rådet (miljö) var den 25 juni 1996 inte i stånd att fatta beslut i frågan, dvs. det kunde varken avvisa eller anta förslaget.
Det var Frankrike som hade uppmanat till godkännande, men trots bristande anslutning drog Frankrike inte tillbaka förslaget.
Med hänsyn till att Österrike framlade ytterligare upplysningar till stöd för sina invändningar mot produkten, rekommenderade jag kommissionen att få det vetenskapliga underlaget för den föreslagna åtgärden granskat på nytt.
Härmed valde kommissionen att medvetet sätta säkerheten vad gäller hälsa och miljö högre än ett strikt vidmakthållande av våra administrativa förpliktelser enligt direktivet.
Det var med andra ord tal om ett nytt grepp vad beträffar den säkerhetsmässiga evalueringen av produkten.
Kommissionen gav därför de vetenskapliga kommittéerna för livsmedel, djurfoder och pesticider, sammanlagt tre kommittéer, alla de upplysningar, som inlämnats av Ciba-Ceigy och medlemsstaterna och självklart också upplysningarna från Österrike.
Vi anmodade dem att avge ett utlåtande om de aspekter, som gav anledning till oro.
Kommittéerna fick sig också förelagda de upplysningar, som Förenade kungariket insände vid en senare tidpunkt.
Som sagt, även om kommissionen enligt direktivets förfarande skulle ha fattat beslut om marknadsföringen av den ifrågavarande majsen fort, så inväntade kommissionen som följd av den bristande reaktionen från rådet och trots den kommersiella press, som uppskjutandet lade på kommissionen, utlåtandena från de tre vetenskapliga kommittéerna, innan den träffade sitt avgörande i frågan.
Utlåtandena som avgavs den 9 och 13 december bekräftade den tidigare uppfattningen nämligen att det inte fanns orsak att tro, att den genetiska modifikationen i Ciba-Ceigy-majsen skulle medföra skadlig påverkan på hälsa och miljö.
Det är på grundval av dessa utlåtanden och inte av ekonomiska eller andra hänsyn, som kommissionen antog ett beslut om marknadsföring av den ifrågavarande majsen.
Utlåtandena gav alltså inte kommissionen en vetenskaplig grund eller motivering för att inte tillåta marknadsföring av GMO-majsen.
Vad gäller frågan om möjlig skadlig påverkan från genen för ampicillin-resistens, kan kommissionen upplysa om, att denna fråga grundligt undersöktes av de vetenskapliga kommittéerna för livsmedel och foder.
I tillägg till sina egna undersökningar genomförde dessa kommittéer en utfrågning med externa experter om frågan den 6 december 1996, där man i synnerhet koncentrerade sig på möjligheten av genens överföring till människor och djur, och de hälsomässiga konsekvenser en sådan överföring kunde få för människor och djur.
Efter denna utfrågning konkluderade kommittéerna, att det inte fanns någon anledning att tro att genen för ampicillin-resistens i majs kunde vara till skada för människors eller djurs hälsa.
Några av de ärade ledamöterna anförde, att det fanns dokumentation över hälso- och miljöfaror på lång sikt i samband med de gener, som är införda i majsen.
Ingen av de vetenskapliga kommittéerna, som behandlade ansökningen och all förekommande information, kunde emellertid finna något vetenskapligt belägg för sådan inverkan.
Då kommissionen fattade sitt beslut om frisläppandet av Ciba-Ceigy-GMO-majsen, beslutade den också, att offentliggöra utlåtandena från de tre vetenskapliga kommittéerna.
Kommissionens sekretariat tillsåg därför att de officiellt tillställdes Europaparlamentet.
Kommissionen fattade därför den 18 december beslutet på grundval av utlåtandena från de tre vetenskapliga kommittéerna, vilka som bekant var enhälliga.
Beslutet trädde i kraft den 23 januari 1997 och efter utfärdandet av det nödvändiga tillståndet från de franska myndigheterna i början av februari är produkten frisläppt vad beträffar hänsynen till eventuella miljö- och hälsomässiga inverkningar.
Majsen kan därför användas som vilken annan majssort som helt, men beslutet utesluter självklart inte tillämpningen av annan EG-lagstiftning.
Vad Frankrikes inställning beträffar, kan kommissionen endast meddela parlamentet, att Frankrike den 5 februari 1997 i enlighet med direktivet utfärdade ett tillstånd till Ciba-Ceigy att marknadsföra Bt-majs för användning som vilken annan majssort som helst.
För att denna majs skall kunna odlas i medlemsstaterna, skall den emellertid först uppföras på den gemensamma sortförteckningen över odlingsväxter i enlighet med rådets direktiv 70 / 457, som åter är ändrat genom direktiv 90 / 654.
Detta direktiv berör inte miljö- eller hälsomässiga aspekter.
Det ställer upp de normer som odlade arter skall uppfylla för att bli betraktade som nya sorter.
Medlemsstaterna kan avvisa ansökningar om registrering av odlingssorter som nya sorter om de anser att de inte uppfyller de nödvändiga kraven.
Enligt kommissionens senaste upplysningar har majsen ännu inte förts upp i en katalog över odlingsväxter, dvs. majsen kan ännu inte odlas i något EU-land.
Den 14 februari 1997 - och detta är den sista anmärkningen jag skall komma med - meddelade de österrikiska myndigheterna kommissionen att marknadsföring av Ciba-Ceigy-majsen förbjudits i Österrike genom ett betänkande som trädde i kraft samma dag.
Denna åtgärd beslutades också i enlighet med direktivet, nämligen artikel 16.
Och Österrike insände den vetenskapliga motiveringen för att tillämpa artikel 16.
De upplysningar som Österrike insänt har självfallet förelagts de tre vetenskapliga kommittéerna som ursprungligen behandlade denna ansökan för utlåtande, och kommissionen har ännu inte mottagit kommittéernas utvärdering.
Mot denna bakgrund har Luxemburg vidtagit en liknande åtgärd, och det har Italien också gjort.
Jag hoppas att parlamentet efter min - måste jag medge - något detaljerade förklaring inser kommissionens roll och också våra bevekelsegrunder med hänsyn till godkännandet av Ciba-Ceigy-majsen i förhållande till direktivet.
Jag hoppas också, att jag har kunnat visa er, att kommissionen har handlat med allra största försiktighet och använt alla de möjligheter, som står till buds i förhållande till gällande lagstiftning för att vara på säkrast möjliga sida.
Vi fattade först beslut efter att ha förvissat oss om att alla säkerhetsaspekter var grundligt undersökta.
Vi har med vårt senaste beslut om märkning av alla genetiskt modifierade organismer under direktiv 90 / 220: s tillämpningsområde säkrat oss, att konsumenterna vet, vad de får.
