# ID: svediakorp-gov475862
# author: Bonino (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-04-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,766
# sentences: 52
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, ärade parlamentsledamöter, dagens debatt handlar om en mycket ömtålig dossier, som har framkallat och framkallar starka känslor: vilket också bevisas av det stora antal vykort som kommissionen får från europeiska medborgare.
Låt mig dock få understryka och klargöra några punkter, inte för att avdramatisera eller begränsa problemet, utan för att ge det dess sanna proportioner.
Först och främst vill kommissionen bekräfta att den i sina initiativ på detta område strävar efter att nå två grundläggande mål, mellan vilka det, som Valverde López redan har påpekat, ibland kan föreligga en viss intressekonflikt: å ena sidan konsumentskyddet och å den andra minskningen och om möjlighet avskaffandet av djurens lidande.
Jag är inte säker på att vi bara kan tala om människors fåfänga när vi talar om hygienprodukter som konsumeras i mycket stora kvantiteter, som t.ex. hårschampo eller tandkräm.
Mitt intryck är att frågan kanske är en aning mer komplicerad än så.
Det finns dock ett annat faktum som jag skulle vilja understryka - ett faktum som parlamentet känner till - det vill säga det faktum att vi när det gäller djurförsök talar om - vilket föredraganden säkert vet - de 0, 03 % av djurförsöken som rör kosmetika: resten av försöken handlar samtliga om andra produkter.
Vad gäller kosmetikan görs det så vitt jag vet för övrigt inga test på hundar: jag säger det just för att dämpa oron och ge fenomenet dess rätta dimensioner.
Med dessa förutsättningar, och just för att kommissionen är lyhörda i den här frågan, försöker vi reda ut intresseförhållandet mellan konsumenthälsan och minskningen, eller avskaffandet, av djurens lidande.
Kommissionen menar att konsumentskyddet måste komma i första rummet: detta kan måhända ifrågasättas, men det är kommissionens linje.
Självklart måste man när det gäller en kosmetisk produkts säkerhet, pröva inte bara den färdiga produktens säkerhet utan även dess beståndsdelar.
Direktivet om kosmetika föreskriver, som här påpekats, plikten att säkerställa den färdiga produktens och framför allt dess beståndsdelars oskadlighet.
Ändringen har stärkt denna plikt genom införandet av skyldigheten att tillhandahålla kontrollmyndigheterna en rad informationsuppgifter, inklusive en utvärdering av säkerheten för människans hälsa: den så kallade dossier som vi här sysselsätter oss med.
Även om man begränsade sig till användningen av de aktuella beståndsdelarna - vilket skulle ställa sig i vägen för all förnyelse och framför allt vara till förfång för industrin - så skulle den vetenskapliga kunskapens ständiga utveckling hur som helst erfordra en rad experiment.
Kommissionen kan därför inte annat än konstatera faktum, vilket för övrigt har bekräftats av den vetenskapliga kosmetikakommittén, även om det är att beklaga.
Jag upprepar: kommissionen beklagar att situationen är som den är, eftersom den lägger stor vikt vid respekten för djurens liv och välmående.
Vi är övertygade och medvetna om det faktum att det här handlar om ett moraliskt värde, vilket många parlamentsledamöter har hänvisat till och unionens medborgare är känsliga för.
Ändå är inte kommissionen överens när man säger att det inte har gjorts några viktiga ansträngningar.
Låt mig bara få redovisa några siffror, ärade ledamöter: vad gäller finansieringen av till exempel de olika forskningsprogrammen, så kostar det europeiska centret för validering av alternativa metoder - och det är finansierat av kommissionen - 8 miljoner ecu; dessutom är mer än 3 miljoner ecu anslagna till Generaldirektoratet för forskning och utveckling för nya studier: det gör totalt 12 miljoner ecu som - jag vill särskilt påpeka det för parlamentet - motsvarar mer än t.ex. hälften av den totala budgeten för konsumentpolitiken.
Jag håller med om att vi alla, både vi och ni, kan vara missnöjda över att vi inte har gjort tillräckligt stora framsteg, men dessa siffror - 12 miljoner ecu för alternativa metoder och nya studier, motsvarande, som jag redan sagt, mer än hälften av den totala budgeten för konsumentpolitiken - kan kanske ge en bild av finansieringens omfattning.
Jag säger allt detta samtidigt som jag delar ert beklagande av det faktum att man inte ska kunna göra mer, men man måste åtminstone beakta att vissa ansträngningar och något försök faktiskt har gjorts.
Jag skulle nu vilja hänvisa till några iakttagelser som parlamentets ledamöter har gjort angående de statistiska uppgifterna.
De statistiska uppgifterna måste, som ledamöterna vet, tillhandahållas av medlemsstaterna, eftersom kommissionen än så länge saknar siarförmåga; och hade den haft någon sådan är det uppenbart att sianden inte betraktas som en seriös informationskälla.
Vad gäller 1985 [sic!] var det åtta medlemsstater - Italien, Grekland, Belgien, Irland, Sverige, Finland, Luxemburg och Tyskland - som hade förklarat att det inte hade genomförts några test på djur för kosmetikaprodukter på deras territorium; sex medlemsstater - Grekland, Holland, Irland, Sverige, Finland och Luxemburg - hade förklarat att det inte hade genomförts några test på djur för kosmetiska beståndsdelar på deras territorium; endast tre medlemsstater Österrike, Frankrike och Storbritannien hade lämnat några siffror angående antalet använda djur, dock med tillägget att dessa siffror inte utgjorde underlag för tolkning och att många frågetecken kvarstod vad gällde det sätt på vilket siffrorna tagits fram.
Kommissionen har skickat ett flertal olika påminnelser till medlemsstaterna för att få dessa uppgifter.
Kanske kan man överväga att i framtiden någon form av straffåtgärder, men jag försäkrar att vi, med undantag för detta, har gjort bruk av alla tillgängliga medel för att få dessa uppgifter överlämnade.
Faktum kvarstår att vi av den här anledningen har blivit försenade med 1995 års rapport, medan vi har hunnit längre med den som gäller 1996.
Hur som helst är det så här verkligheten ser ut.
Ytterligare två saker som svar på era förfrågningar.
Rapporten från 1996 om de framsteg som nåtts är redan föremål för rådgivande behandling av kommissionens organ: vi har alltså redan påbörjat den skriftliga behandlingen, varför dokumentet ska kunna nå parlamentet inom en mycket snar framtid.
Av denna rapport kommer det klart att framgå att de ansträngningar som gjorts under det gångna året kommer att fortsätta, vilket inte utesluter att kommissionen, i likhet med alla andra berörda parter, måste lägga ännu större kraft bakom dessa ansträngningar och samla in tillförlitliga statistiska uppgifter, förutsatt att medlemsstaterna a) har sådana och b) lämnar in dem.
För att närmare beskriva det aktuella läget skulle jag - med utgångspunkt från de frågor som ni, Roth-Behrendt, särskilt ställt - vilja skilja på två faktorer.
Den första gäller slutprodukterna.
Vad slutprodukterna beträffar kommer det generellt att vara möjligt att bedöma säkerheten från och med den 1 januari 1998 utan att behöva tillgripa metoder som innebär att djur används, annat än i mycket sällsynta fall och av särskilda hälsoskäl, med den formulering som ni känner till och som jag även om den är mycket återhållsam finner det klokt att inte avstå ifrån.
Vad så beträffar beståndsdelarna och kombinationen av desamma, vill jag säga att nya metoder där man inte använder sig av djur medger som ni vet redan säkerställandet av en viss screening och en sänkning av antalet djur och deras lidande.
Det är inte min sak att här redogöra för de alternativa metoder som finns ifråga om hudabsorbtion och fotoirritation, eftersom dessa redan omtalats av Roth-Behrendt.
Men kommissionen har i likhet med den vetenskapliga kosmetikakommittén konstaterat att det i nuläget ännu inte finns några alternativa metoder som är validerade eller tillämpliga på kosmetikaprodukter och som tillåter att man helt avstår från djurförsök på något av säkerhetens områden.
I det här sammanhanget vill jag passa på att bekräfta kommissionens intentioner.
När det gäller beståndsdelarna och deras kombination, har kommissionen till Europaparlamentet lämnat ett förslag på direktiv om att skjuta upp datumet för ett förbud till den 30 juni 2000, med en omprövning av läget före den 1 januari 2000.
Som ni vet och vilket här redan påpekats, bifölls den 20 mars 1997 förslaget till direktiv av kommittén för anpassning till den teknologiska utvecklingen, och det formella godkännandet från kommissionens sida är nära förestående.
Vad de färdiga kosmetikaprodukterna beträffar måste kommissionen helt enkelt överväga två tänkbara hypoteser för utarbetandet av ett förslag till direktiv från parlamentet och rådet, det vill säga genom medbeslutandeförfarandet, ämnat att förändra det grundläggande kosmetikadirektivet för att bekräfta datumet den 1 januari 1998, med förbehåll för de tidigare nämnda undantagsfallen.
Här skulle jag vilja göra en sista iakttagelse: oavsett vad de olika ledamöter som hävdar att det är en förevändning kan tänkas tycka därom, så finns problemen med GATT-avtalen.
Vi kan inte säga att de inte finns: de existerar och måste följaktligen mötas.
Kommissionen överväger två tänkbara metoder för att lösa dessa juridiska problem.
Dessutom finns det, som jag redan sagt, ett problem som gäller den bristande överensstämmelsen med Världshandelsorganisationens normer.
Frågan om överensstämmelse med internationell lagstiftning måste, såväl vad gäller de färdiga produkterna som i fråga om beståndsdelarna, regleras just i detta förslag till direktiv, vilket ska ske genom medbeslutandeförfarande med parlamentet och utifrån vilket parlamentet som fullvärdig deltagare kommer att kunna fatta beslut.
Det är dock tveklöst så att en juridisk studie från kommissionens sida för att finna en lösning på ett existerande problem måste göras: jag tror faktiskt inte det finns någon parlamentsledamot som kan förneka att problemet med Världshandelsorganisationen är en realitet och att lämpliga lösningar måste tas fram.
Kommissionen granskar närmare bestämt två möjliga hypoteser: den första är jag citerar
" förbudet mot att utnyttja resultat från djurförsök som utförts inom Europeiska unionens område, för att bevisa dessa produkters säkerhet, " i informationsbroschyrer, etc.
Eller den andra möjligheten, " en åtskillnad mellan europeiska och importerade produkter, vilket innefattar ett förbud mot att utnyttja resultat från djurförsök för europeiska produkter " i samband med avregleringen.
Men ingenting är ännu beslutat.
Jag säger bara att kommissionen håller på att ta tag i detta aktuella problem, innan man i samråd med parlamentet föreslår en ändring och ett direktiv.
Följaktligen kommer självfallet parlamentet på grund av samrådsförfarandet att i högsta grad vara inblandat i detta förfarande.
