# ID: svediakorp-gov475786
# author: Ribeiro (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-03-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 372
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Befolkningsfrågan är, och det måste den vara, grunden för alla samhällsyttringar.
Därför att människan är, och det måste hon vara, samhällets ytterlighet och själva dess nav.
Men befolkningsfrågan får inte ses som statistiska uttryck eller numrering den isolerade människan, var och en, varje nummer, en och en.
I det som verkar vara en oskyldig siffra ligger en verklig och förklarande historik över hur det är att leva i grupp.
Den oro som föredras för oss i detta betänkande - och jag tar tillfället att lyckönska vår kollega Boogerd-Quaak å det varmaste för hans komprometterande och utomordentliga arbete - är utifrån kommissionens handlingar mycket befogad, den är grundläggande och skulle förtjäna en mycket större uppmärksamhet och tas upp som ytterligare en punkt i vårt arbetsschema.
Befolkningsutvecklingen är, inom vissa gränser, förutsebar.
De demografiska strukturerna förändras enligt regler som vi känner till och kan påverka.
Deltagandet på arbetsmarknaden, den sociala tryggheten och pensionerna, hälsovården och de regionala olikheterna är, som det kan verka onödigt att nämna, outplånligt märkt av den förutsebara demografiska utvecklingen.
Att ignorera det, spela förvånad och lappa ihop det som kunde ha förutsetts och reparerats i tid visar bara att man inte ha satt människan i centrum.
Problem med nedskärningen av arbetstiden, inom ramen för en fördelning av livslängd utifrån åldersstrukturerna, och med finansieringen av den sociala tryggheten skulle inte finnas, eller skulle ha en helt annan dimension, om det inte fanns ett samhälle som är som stirrat sig blint på lönsamhetsmål och lagring av finansieringskapital.
Vi är Europa.
En kontinent som man säger håller på att tappa demografisk vikt.
Vilket kan vara kvantitativt riktigt, men diskuterbart om man värderar den livskvalitet som det skulle ge att ha fler gamla, mer livs- och arbetserfarenhet, och ett riktigt humant kapital.
Den här debatten frustrerar oss för att den inte är alla debatters grund.
Låt oss i alla fall se en potential i det lilla vi uppnått.
Låt oss använda detta betänkande som ett medel att befrämja en fortsatt reflexion och debatt.
