# ID: svediakorp-gov475782
# author: Bennasar Tous (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-03-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 714
# sentences: 32
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, på utskottet för kvinnors rättigheter och min grupps vägnar skulle jag vilja tacka Boogerd-Quaak för hennes goda arbete i det andra årliga betänkandet om den demografiska situationen och utvecklingen i Europeiska unionen.
Vi vill tacka henne för att hon införlivat nästan hela innehållet i yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter.
Som brukligt är i parlamentet när man behandlar frågor som direkt rör kvinnor, familjen och, som i det här fallet, äldre personer, placeras dessa punkter sist på föredragningslistan.
Ärade kollegor, betänkandet ger en bild av hur Europa utvecklas och hur utvecklingen kan påverka projektets framgång eller misslyckande.
Projektet baseras för tillfället på en produktions- och teknologiekonomi som är mer inriktad mot konkurrenskraft och effektivitet än på mänskliga resurser.
Effekterna av den minskade nativiteten och den kraftigt åldrande befolkningen kommer att på ett genomgripande sätt förändra verkligheten i det sociala Europa under 2000-talet.
Det gamla Europa kommer att vara fullt av äldre personer.
Till pensionärerna bör läggas en fjärde kategori, nämligen åldringarna, vars behov i hög grad kommer att påverka det sociala området, hälsovården och pensionssystemet.
Det kommer att finnas två icke-produktiva generationer och den produktiva generationen kommer att fortsätta minska.
I den här debatten kommer man naturligtvis att ta upp centrala frågor som arbetskostnad, eventuell höjning av pensionsåldern, villkor för förtidspension, privata pensionssystem och kostnaden för försäkringskassan.
Mot denna bakgrund uppmanar föredraganden kommissionen att inleda en debatt om framtiden för pensionerna i Europa och utarbeta en rad kreativa lösningar och nya finansieringssystem.
Jag tackar föredraganden för hennes förslag eftersom det krävs både fantasi och god förvaltning av alla befintliga tillgångar för att förnya de offentliga hälsovårdssystemen så att de motsvarar medborgarnas behov.
Vi bör glädja oss åt den ökade förväntade livslängden men vi kan inte glömma att den i vissa fall kommer att vara oberoende och i andra fall beroende.
Förlusten av självständigheten skapar ett behov av stöd, både kvantitativt och kvalitativt, utan att utgifterna i stater med välfärdspolitik för den sakens skull ökar överdrivet mycket.
Det är nödvändigt att betona det faktum att det under de senaste tjugo åren har skett markanta förändringar i familjestrukturen.
På det sociala området har antalet personer per familjeenhet minskat och kvinnans uppgift har omdefinierats.
Detta försvårar situationen för äldre personer som inte kan klara sig själva och som räknar med det traditionella stödet från familjen som det var förr i tiden.
Problemet är värre i städerna där bostäderna är små och där det finns arkitektoniska hinder, men det förvärras även av ekonomiska problem och brist på alternativa lösningar.
Antalet äldre personer som bor ensamma har ökat.
Detta förhållande har erkänts som en social riskfaktor.
Man måste utveckla innovativa vårdformer som införlivas i välfärdspolitiken och garanterar ökad livskvalitet för barn och äldre personer.
Detta innebär daghem för barn och dagcenter för äldre, hemtjänst och framför allt utvärdering av resultaten av åtgärderna.
Dessa sammanför det privata och det offentliga området och tvingar människorna och de offentliga myndigheterna att fastställa varaktiga prioriteringar i förhållande till tillgängliga medel vid varje givet ögonblick.
Man måste främja åtgärder så att familj och arbete går att förena.
Det kan röra sig om en allmän arbetstidsförkortning och föräldraledighet som i lika stor utsträckning kan begäras av män som av kvinnor.
Det är viktigt att hjälpa barnfamiljer, i synnerhet ensamstående föräldrar och föräldrar med handikappade barn.
Genom att göra det lättare för kvinnor att delta i arbetslivet ökar den ekonomiska tillväxten.
Jag skulle dock inte vilja avsluta mitt inlägg utan att erinra om den stora betydelse som kvinnorna har för familjen och som alla fruar till arbetstagare har för egen räkning.
Deras värde återfinns inte i statistiken och deras situation har Europeiska unionen behandlat sedan 1986.
Om Europeiska unionen verkligen vill ha en bra aktiv befolkning bör den beakta kvinnornas möjligheter.
Vi säger ja till den så kallade tredje sektorn, men de nya formerna av deltidsarbete, oregelbundna och tillfälliga tjänster bör delas med männen utan att försaka utvecklingen inför eurons ankomst.
I regeringskonferensen bör vi ge frågan om människors värdighet tillräckligt med utrymme.
