# ID: svediakorp-gov475769
# author: Adam (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-03-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 676
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Den socialistiska gruppen välkomnar varmt kommissionens meddelande om tillväxtekonomierna och behovet av ett närmare samarbete inom forsknings- och utvecklingsområdet, och välkomnar i hög grad Pompidous betänkande.
Vi tycker det är synd att han inte är närvarande denna förmiddag, men vi gratulerar trots det föredraganden och vill också tacka Malerba för den mycket betydande uppmärksamhet han ägnat denna mycket viktiga fråga.
Dessa ekonomier utvecklas mycket snabbt.
Vi vet att japanerna och USA redan etablerat sig mycket fast i dessa områden, varför det föreligger ett behov av att handla beslutsamt och snabbt.
Den största svårigheten för oss är emellertid att sätta in det i någon sorts sammanhang.
Med min post i dag fick jag några intressanta siffror om världens energibehov.
Tittar man exempelvis på energianvändningen per capita, så använder de länder vi talar om som allra mest en tredjedel av vad vi använder.
Några av dem kan man knappt se i diagrammet.
Om man tittar på fordonstätheten så har vi kommit upp i 500 per 100.000 i befolkningen och tittar man på de länder vi talar om i detta betänkande så behöver man ett förstoringsglas för att försöka komma fram till deras fordonstäthet.
Vi kommer att få se en oerhörd explosion inom en inte alltför avlägsen framtid inom det vetenskapliga och tekniska området.
De ämnesområden kommissionen pekat ut att vi bör vara uppmärksamma på inom det jordbruksindustriella området, inom hälsovården, inom kommunikationsteknologin, icke-kärnenergin och biotekniken, är samtliga mycket relevanta för denna explosion, och vi välkomnar varmt det sätt kommissionen ställt samman detta på.
Särskilda arbetsgrupper kommer att tillsättas i några av länderna och en del särskilda undersökningar rörande rymdteknik, ingenjörsvetenskap, seismologi och avancerade material.
Det framgår tydligt av meddelandet att mycket arbete lagts ner på det.
Vi hoppas detta också kommer att bygga på de bilaterala avtal som redan finns ordentligt på plats mellan medlemsstaterna och dessa tillväxtekonomier.
Det är viktigt att gemenskapen är med i detta.
Det bör inte bara handla om bilateral hjälp.
Vi behöver i verkligt hög grad också gemenskapsdimensionen.
De specifika åtgärder kommissionen har lyft fram utgör ett nödvändigt inslag i inriktningen, för att säkerställa att programmet inta bara blir ett som ser till de kortsiktiga industriella vinsterna, på bekostnad av effektiviteten på lång sikt och fördelaktigt samarbete.
Kommissionen har fått det hela ganska rätt vad den saken anbelangar.
Vi måste också inse att alla dessa ekonomier inte är lika: några utvecklas snabbare än andra, och några utvecklas inom olika sektorer, varför ett mycket brett synsätt erfordras, men på samma gång ett mycket specifikt synsätt vad vart och ett av dessa länder beträffar.
De sociala och miljömässiga frågorna rörande respektive land måste också beaktas.
Jag hade möjlighet att närvara vid det symposium kommissionen genomförde nu i november, och jag skulle vilja göra kammaren uppmärksam på två mycket viktiga frågeställningar som det gav upphov till.
Det förelåg ingen konsensus och jag hoppas att dessa frågor kommer att lösas med hjälp av detta program.
Den första är huruvida vi skall koncentrera oss på den vetenskapliga sidan av samarbetet, eller på teknologiutvecklingssidan av det.
Man kan förete skäl för bäggedera.
Jag måste erkänna att min personliga preferens ofta är att se mer till den teknologiska sidan än till den vetenskapliga sidan.
Men jag tror inte att man kan åtskilja dem helt och hållet.
Den andra intressanta frågan var huruvida tekniskt samarbete leder till affärssamarbete, eller om det är affärssamarbete som leder till tekniskt samarbete.
Svaret är förmodligen, liksom på de flesta frågor av detta slag, att det är en blandning av de två.
Jag hoppas att det program kommissionen lagt fram kommer att hjälpa oss att bättre förstå dessa områden, eftersom det är det bidrag detta måste lämna, i det femte ramprogrammet, som vi verkligen måste inrikta oss på.
