# ID: svediakorp-gov475767
# author: Malerba (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-03-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 646
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(IT).
Fru ordförande, herr kommissarie, jag är ställföreträdare för föredraganden, professor Pompidou, som kallats till Paris - som ni minns, fru ordförande - för andra uppdrag.
Jag gör det med glädje både av respekt för denna församling och för den del jag har haft i diskussionerna om detta betänkande här och i utskottet för externa ekonomiska relationer.
Syftet med Kommissionens meddelande om samarbete inom vetenskap och teknologi med tillväxtekonomier är att ta fram och förverkliga särskilda instrument för samarbete som passar karaktären hos grupper av länder med en ekonomisk situation som inte kan klassificeras enligt de traditionella kategorierna för utvecklingsländer.
Det finns ett continuum av ekonomier i övergång mellan de rika och industrialiserade länderna, å ena sidan, och de länder som verkligen är under utveckling och fattiga, å andra sidan: ekonomier i övergång som går industrialiseringens väg i sin egen takt och som därför karaktäriseras av en kluvenhet, där de lever sida vid sida i välstånd och fattigdom, spjutspetsteknologi och tecken på underutveckling, ekonomiska och understödda områden och aggressiva företag på den internationella marknaden, befolkningstillväxt och ekonomisk expansion som, i sin tur, drar till sig utländska investeringar inom områden med högt tilläggsvärde, varför det numera är möjligt att samarbeta på ett jämlikt plan med våra företag och forskningsinstitut.
Bland dessa länder med tillväxtekonomi skulle jag naturligtvis vilja nämna Kina, Indien, Brasilien liksom de sydostasiatiska länderna, de som en gång kallades " drakarna ".
Det faktum att man använder beteckningen " land i ekonomisk utveckling " på ett utvecklingsland betyder inte att detta land omedelbart övergår till kategorin industriland.
Man måste snarare utreda, fall för fall, den bästa modellen.
Jag minns apropå det att man, inom utskottet för externa ekonomiska relationer, i diskussionerna sagt att man för varje nytt associationsavtal som unionen upprättar med tredje länder borde införa en paragraf, ett särskilt protokoll för forskning och teknologiskt samarbete med uppräkning av de berörda områdena.
Utskottets betänkande om forskningen överensstämmer således med Europakommissionen om samtidigt användande av olika instrument för bistånd och samarbete med dessa länder, när dessa uppvisar dualistiska egenskaper.
Förslaget om lösningar understryker nödvändigheten av att varje samarbete inom forskning och teknologi med länder med tillväxtekonomi inom avancerade områden måste organiseras i ett sammanhang av lika rättigheter och skyldigheter, så att man erhåller en verklig ömsesidig nytta, och tar hänsyn särskilt till det intellektuella arvet och till bevarandet av sysselsättningen.
En viktig punkt i Pompidous betänkande gäller igångsättandet av ett utbytesprogram för forskare med länderna med tillväxtekonomi.
Europeiska unionen tar idag emot mindre än 10 % av de unga forskare som kommer från Asien för att arbeta i forskningslaboratorier i västvärlden, medan den stora majoriteten är koncentrerad till USA.
Förutom att man ställer deras intellektuella kapacitet till förfogande för de länder som tar emot dem, återvänder dessa unga forskare ofta till sina ursprungsländer, där de blir en del av den styrande klassen, opinionsbildare och kulturskapare och med sig i bagaget har personliga relationer som skapats i det land som tagit emot dem.
Med hänsyn till obalansen i närvaro av asiatiska forskare inom unionen finns det en verklig risk för brist på synlighet för den europeiska unionen som senare skulle kunna översättas i kommersiella svårigheter.
Initiativen till student- och forskarutbyte med länder i ekonomisk tillväxt måste förstärkas inom det Femte programmets ram, hela tiden på ett plan med största möjliga reciprocitet.
Detta kriterium om ömsesidighet som riktlinje och stimulans till samarbete inom områden där länderna med tillväxtekonomi redan har visat höga kompetensnivåer och konkurrenskraft, är i de senaste analyserna den slutliga kärnan i Pompidous betänkande, som jag naturligtvis anbefaller till godkännande av församlingen.
