# ID: svediakorp-gov475745
# author: Martin Philippe-Armand (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-03-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 626
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Fru ordförande, rådets förordning nr 1442 / 88 av den 24 maj 1988 om beviljande av bidrag för produktionsåren 1988 / 1989-1997 / 1998 för slutgiltig nedläggning av vinodlingsarealer har slutligen ändrats genom förordning 1595 / 96 av den 30 juli 1996.
Den ändrade förordningen förordar att medlemsstaterna skall ange vilka regioner som berörs av tillämpningen av nedläggningsförfarandet.
Detta beslut kan anpassas till villkor som syftar till att säkerställa en miniminivå för produktionen i berörda områden och en respekt för den ekologiska jämvikten.
Jag vill påminna om att jag under debatten om paketpriset för 1996 / 1997, tillsammans med ett antal kolleger hade lämnat in några ändringsförslag angående nedläggningen.
Vid plenarsammanträdet förkastades dessa med förevändningen att det inte fanns tillräckligt många vinodlingar i Europeiska unionen.
Jag hade då lagt fram de specifika problemen i regionen Charentes.
Emellertid var olyckligtvis inställningen hos vissa specialister ganska demagogisk.
Jag beklagar det, eftersom man på grund av produktionsutvecklingen i förhållande till konsumtionen av vinprodukter i Europeiska unionen måste konstatera att det för produktionsåret 1996 / 1997 finns ett strukturellt överskott motsvarande ungefär 15 miljoner hektoliter.
Det tycks alltså nödvändigt att bättre anpassa nedläggningspolitiken till de ekonomiska och miljörelaterade behoven så att den blir mer attraktiv och förlorar sin oåterkalleliga karaktär.
Det behövs alltså snabba lösningar.
Flera åtgärder kan föreslås i detta syfte.
Den första handlar om en förlängning av giltighetstiden för återplanteringsrätten, som för närvarande bara uppgår till åtta produktionsår efter det år under vilket den vederbörligen anmälda röjningen utfördes.
Vissa vinodlare är därför frestade att återplantera sina vinodlingar innan giltighetstiden utgår.
Det nya systemet borde göra det möjligt att förlänga denna tidsfrist till tolv produktionsår och detta skulle även gälla de rättigheter som vinodlarna för närvarande har.
Vidare en bestämmelse om tillfällig nedläggning.
Nedläggningsbidragen, såsom de definierats i förordning (EEG) nr 1442 / 88, medför en slutgiltig nedläggning vilket ger åtgärden en ytterst rigid karaktär som motverkar dess effektivitet.
Det nya systemet som föreslår en tillfällig nedläggning under en period på tolv år, med ett bidrag på 40 % av bidraget för slutgiltig nedläggning, kan bli föremål för överföringar i enlighet med artikel 7.2 andra stycket i förordning (EG) nr 822 / 87 eller en återplantering inom en tidsfrist på åtta år räknat från röjningen.
Dessa åtgärder kan både möjliggöra en effektivare överlåtelse av företagen, bland annat genom att underlätta etableringen av unga vinodlare, och samtidigt en bättre anpassning av företagen till utvecklingen på marknaden.
En tillfällig nedläggning är därför en dynamisk snarare än statisk reaktion på marknadens och företagens utveckling.
De åtgärder som föreslagits i detta kapitel går inte emot de nuvarande bestämmelserna som gäller för produktionsåret 1996 / 1997 utan ställer en rad kompletterande åtgärder till förfogande för vinsektorn för att tillåta en bättre flexibilitet i företagen i förhållande till utvecklingen på marknaderna.
Vad gäller den speciella situationen för viner som regleras av artikel 36 måste man ifrågasätta värdet av detta förfarande.
Man kan konstatera att vinodlarna - det bästa exemplet är regionen Charentes - uppnår mycket höga avkastningar, som i hög grad överstiger den traditionella marknadens kapacitet, och följaktligen orsakar störningar på andra vinregioners traditionella marknader.
Slutligen vad gäller den regionala utvecklingen måste man hålla i minnet att vissa regioner är ekonomiskt beroende av vinodlingarna.
En slutgiltig nedläggning medför en oåterkallelig förlust av en ekonomisk potential.
Av uppenbara orsaker måste slutgiltiga och tillfälliga nedläggningar vara frivilliga och skall därför inte på något sätt vara förenade med tvång.
Fru ordförande, detta var vad jag hade att säga om detta betänkande.
