# ID: svediakorp-gov475702
# author: González Álvarez (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-03-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 603
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande, jag är i själva verket inte van att tala under fyra minuter och är sålunda inte säker om jag kommer att använda dem alla.
Vi är överens med utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentskydd, betänkandet av Dybkjær och de ändringsförslag som de andra grupperna har framlagt.
Hon föreslår själv ändringar i sitt betänkande, ändringar som i slutändan förbättrar texten.
Vi är överens i fråga om vissa viktiga aspekter i betänkandet.
För det första konstaterar hon att det förvisso är ett faktum att man har uppnått resultat sedan toppmötet i Rio de Janeiro 1992, t.ex. konventionen om klimatförändringar och konventionen om biologisk mångfald.
Samtidigt är det ett faktum att vi är längre borta från en hållbar utveckling än vi var år 1992.
Likaså är det ett faktum att Europeiska unionen bör ha ett betydande deltagande vid nästa FN-toppmöte.
Sannolikt har vi inte - som hon konstaterar - den trovärdighet som vi borde ha, eftersom de mål som Europeiska unionen vid den tiden ställde upp, inte uppnås.
Och kanske måste vi komma ihåg - det handlar om en mycket viktig debatt som äger rum i miljöutskottet - att det kommer att vara mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att vi skulle lyckas begränsa koldioxidutsläppen till samma nivå som år 1990.
Även kommissionen medger att utsläppen inte kan minskas utan att de kommer att öka.
Man begär också att miljöaspekter skall tas med i fördraget.
Vi anser detta vara något fundamentalt.
Sedan flera år har man begärt att miljöpolitiken skulle vara samma i alla delar av europeisk politik: jordbrukspolitiken, industripolitiken, ekonomipolitiken osv. men så är det inte, man har ännu inte nått dit.
Därför är vi överens med föredragande om behovet för exakta mål, en konkretisering av dessa mål och att det finns en genomförbar plan för uppnåendet av dem.
Jag vill inte avsluta utan att betona en mycket viktig fråga i betänkandet, en av nyckelfrågorna vid Rio de Janeiro-konferensen och fortsättningsvis även i dag.
Det handlar den bristande överföringen av kapital från de rika länderna till utvecklingsländerna.
Föredraganden framlägger i sitt betänkande siffror som är mycket beskrivande: 1990 disponerade den rikaste 20-procentsandelen av världens befolkning över cirka 30 % mer medel än den fattigaste 20-procentsandelen.
1995 hade denna procentskillnad ökat till det dubbla så att det fanns en 60 % skillnad mellan de medel som disponerades av den rikaste respektive den fattigaste befolkningen.
Om vi alltså inte kan gå framåt i denna fråga så kommer det att vara mycket svårt att uppnå de mål som uppställdes i Rio och att förnya dem vid följande FN-toppmöte.
Jag hoppas verkligen att Dybkjærs betänkande godkänns vid morgondagens omröstning, eftersom det kommer att utgöra en plattform för Europeiska unionens deltagande i nästa konferens, som heter UNGASS.
Vid denna nästa konferens skall målen från Rio granskas och ges nya prioriteter och nya impulser.
Sanningen är den, att om vi beaktar alla detaljer i Dybkjærs betänkande så måste vi lägga om våra tankebanor i fråga om ekonomin och konsumtionen.
Ty om de rika länderna inte sänker sin konsumtion och inte ser till att utvecklingsländernas kan öka sin konsumtion upp till överlevnadsnivån, så kommer det att vara mycket svårt att få in nytt liv i dessa mål.
Jag anser att Europeiska unionen, med deltagande av de icke-statliga organisationerna och de lokala och regionala myndigheterna, måste spela en fundamental roll vid detta nästa FN-toppmöte.
