# ID: svediakorp-gov475692
# author: Van der Waal (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-03-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 349
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


En av förtjänsterna med Tillichs betänkande är att det för budgeten för 1998 går in för ett begränsat antal prioriteringar.
Framför allt betoningen av en politik till förmån för små och medelstora företag förtjänar uppskattning.
Potentialen för en tillväxt av sysselsättningen är störst här.
Mot detta står att jag anser att valet av flera program för ungdom, undervisning och kultur är orättvist.
Håll den europeiska politiken utanför medlemsstaternas politik.
Vidare pekar man med rätta på den växande klyftan mellan fastställandena och inbetalningarna till strukturfonderna.
Omfattningen av krediterna för vilket inte ännu några bestämmelser har funnits, har växt till tiotals miljarder sedan 1986.
Den i Edinburgh överenskomna omfattningen av krediterna har uppenbarligen fastställts alldeles för hög.
Många projekt uppfyller inte kommissionens kriterier.
Dessutom spelar det en roll att varje medlemsstat själv måste medfinansiera det europeiska stödet till hälften.
Under år med budgetdisciplin passar det tydligen sämre.
I varje fall kommer budgetbeloppen att behöva baseras på realistiska förväntningar.
Till sist jordbruksutgifterna.
Även här behövs en strikt budgetdisciplin.
Ändå håller jag inte med punkt 10 i Tillichs betänkande, där det manas till besparingar via ändring av förordningarna.
1992 valde man ett program med förskjutning av prisstöd till inkomststöd, vilket var fullbordat 1995.
Men då måste unionen dra de budgetmässiga slutsatserna av detta.
Direkt inkomststöd väger tyngre på den europeiska budgeten än prisstöd.
Den enorma ökningen av utgifter på spannmålssektorn visar detta tydligt.
Därtill kommer att inkomsttilläggen har införts som kompensation för prissänkningar.
När man nu sätter kniven i detta, som kommissionen sedan dess har föreslagit i prispaketet för 1997-1998, innebär det att tidigare utfästelser från kommissionen inte kommer att uppfyllas.
För sänkningen av inkomststödet på spannmålssektorn söker man ett rättfärdigande i dagens BSEproblematik.
I det fallet handlar det om finansieringen av en engångskris.
Däremot kommer sänkningen av inkomsttilläggen sannolikt att bli av bestående art.
Efter alla avvägningar har jag röstat för detta betänkande.
Betänkande av Kittelmann (A4-0031 / 97)
