# ID: svediakorp-gov475672
# author: André-Léonard (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-03-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 289
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande, Moçambique, Azorerna och Iran har drabbats av tre naturkatastrofer och jag skulle här vilja uttrycka min och min grupps solidaritet till offrens familjer och till de katastrofdrabbade.
Det är självklart att vi stödjer unionens stöd till dessa befolkningar.
Fru ordförande, jag och min grupp beklagar dock att det inte fanns någon enighet för att få situationen i Algeriet att ingå som katastrofområde.
Även om det inte handlar om en naturkatastrof där vi kan ingripa, anser jag att terrorism också är en katastrof, som tyvärr är ytterst närvarande i Algeriet.
Yttrandefriheten respekteras inte, de mänskliga rättigheterna kränks och terrorismen är fortfarande närvarande i Algeriet.
Jag delar inte den optimism som Ataf visade i morse när han påstod att det bara är en tidsfråga innan terrorismen försvinner.
I mina tidigare uttalanden har jag betonat det faktum att pressen i landet är stark.
Men tystnad bevarar förtrycket.
Pressen måste därför återfå möjligheten att yttra sig.
Nu står den under det islamiska våldet och maktens påtryckningar.
Varje gång de algeriska myndigheterna anklagas för att kränka de mänskliga rättigheterna, reagerar de kyligt.
En sak är säker: utan den internationella solidariteten skulle den oberoende pressen i Algeriet ha försvunnit för länge sedan.
Fru ordförande, avslutningsvis beklagar jag att Europaparlamentet ännu inte fastställt någon klar ståndpunkt beträffande problemet med Algeriet.
Övervakningen av de kommande valen kommer att innebära ett ökat åtagande från Europeiska unionens sida, men tyvärr har vi för tillfället inte blivit inbjudna.
Jag vågar dock hoppas på att den algeriska regeringen reviderar sin ståndpunkt och att vi kommer att kunna fortsätta samarbeta under lugna och fridfulla förhållanden.
