# ID: svediakorp-gov475647
# author: Marinucci (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-03-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 369
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande!
Den här sessionen öppnades med ett både passande och uppskattat inlägg av ordförande Gil-Robles om den internationella kvinnodagen.
Och bara några timmar innan samma session avslutas får vi möjlighet att återvända till temat om " de kvinnliga rättigheterna ".
Men denna gång riktas uppmärksamheten mot kvinnorna i de länder som ligger utanför EU, kvinnor för vilka EU och dess parlament på nytt har visat sitt engagemang i anslutning till debatten och den framröstade resolutionen efter Pekingkonferensen, till vilken för övrigt kommissionen och parlamentet hänvisar inom ramen för pågående program och initiativ.
Fru ordförande, kommissarie, de kvinnor jag här talar om utsätts för en särskild sorts våld som hör ihop med sederna i deras länder, våld som EU - med all respekt för dessa länders kulturer - måste arbeta för att utplåna.
Jag tänker i första hand på den sexuella stympning vars förödmjukande grymhet är svår att beskriva.
Kvinnor och barn som är slagna, våldtagna, prostituerade och till och med drivna till hunger.
De av er som igår deltog i mötet i detta parlament om rätten till hälsa för kvinnliga flyktingar, lyssnade säkert med fasa till uppgifterna om hur kvinnorna i uppsamlingslägren - tillsammans med sina barn - rentav riskerar att dö av hunger på grund av att de som delar ut livsmedlen, vilka alltid är män, vägrar att erkänna kvinnor som familjeöverhuvuden.
Kvinnor som utsätts för våld genom en fundamentalistisk tolkning av deras egen religion.
Kvinnor som med risk för sina egna liv fortsätter kampen genom att öppet demonstrera mot övergreppen mot sina rättigheter.
Och dessa rättigheter - som man hävdat i Peking - ingår i människans grundläggande rättigheter.
Under de dagar då vi på många olika håll kommer ihåg och firar den internationella kvinnodagen, är det till dessa våra mindre lottade systrar som vi måste rikta våra tankar, och det med särskilt engagemang.
Utöver den diskriminering och de svårigheter som vi europeiska kvinnor faktiskt fortfarande möter på tröskeln till det tredje årtusendet, tvingas dessa kvinnor bli utsatta för övergrepp och lidanden som vi måste fördöma och snabbt vidta aktioner emot.
