# ID: svediakorp-gov475613
# author: d'Ancona (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-03-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 298
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande!
Denna vecka öppnades det fjortonde sammanträdet i FN: s konferens om de mänskliga rättigheterna i Genève som pågår till mitten av april.
Ni vet möjligen att Amnesty International för sammanträdet har lagt fram en rapport i vilken ett antal länder nämns, där man under de senaste åren mest metodiskt och allvarligt har brutit mot de mänskliga rättigheterna.
Dessutom har Amnesty i den rapporten - det är mycket intressant - lagt fram ett antal förslag för hur Europaparlamentet, kommissionen och rådet tillsammans skulle kunna utveckla en europeisk människorättspolitik.
Jag avser framför allt de länder som nämns särskilt av Amnesty.
Det kommer väl inte som någon överraskning för någon här att vi stöter på Kina bland de länder som strukturellt och metodiskt hela tiden bryter mot de mänskliga rättigheterna.
Det är alltså befogat att vi riktar vår uppmärksamhet dit i egenskap av Europaparlament.
Det är inte så att man kan säga: Vi har talat så ofta om det, måste göra det igen?
Just därför måste vi det varje gång.
Ett av de sätt på vilket den kinesiska regeringen manifesterar sig som förtryckare gäller behandlingen av Tibet.
Och även det har vi flera gånger haft uppe till debatt, fru ordförande, och återigen idag, eftersom vi i denna församling eftertryckligt vill stödja Dalai Lamas förslag för att komma till ett samtal om framtiden.
Vi hoppas att detta anbud även uppmärksammas i Genève, så att parterna möjligen den vägen kan komma i samtal med varandra.
För, fru ordförande, ärade kollegor, det är vad som just nu behövs för att få slut på den utsiktslösa situationen i Tibet.
Ett samtal mellan den kinesiska regeringen och Tibet.
