# ID: svediakorp-gov475608
# author: Souchet (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-03-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 487
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Om parlamentet skulle vilja, kunde det lämna ett användbart bidrag till den nödvändiga och omfattande reformen av Europeiska unionens nuvarande institutionella system.
Kvaliteten på det arbete som nyligen genomförts av de två första parlamentariska undersökningskommittéerna om galna ko-sjukan och gemenskapens transiteringssystem, visar att de europeiska ledamöterna, vid tillfälle, kan visa prov på gott omdöme, kompetens, uppmärksamhet och en strävan om att få fram sanningen.
Vad visar oss de båda rapporterna i praktiken?
På ett lättbegripligt och mycket konkret sätt tar de upp den drastiska avdrift som drabbat de europeiska institutionerna sedan mitten av 1980-talet.
Det gäller gemenskapssystemets påverkan av lobbyisternas intressen till nackdel för medborgarnas intressen, omfattande bedrägeri som delats upp strukturellt av det övernationella institutionella systemet samt en allmän avsaknad av all demokratisk kontroll från gemenskapsaktörerna.
Kommer parlamentet att kunna dra lärdom av sina egna undersökningar?
Logiskt sett borde parlamentet dra slutsatsen att det så snart som möjligt är nödvändigt att få bukt med dessa omfattande brister som till stor del förklarar allmänhetens avoga inställning till byggandet av Europa.
Hur skall detta ske?
Genom att sluta utvidga det verkliga " institutionella monstret " i all oändlighet, vilket blir allt mer avlägset och komplext, allt mer ogenomträngligt och okontrollerbart samt genom att istället ivrigt förespråka en verklig och kontrollerad subsidiaritet.
Vad kan vi då konstatera?
Parlamentet tar inte på något sätt hänsyn till sina egna iakttagelser, vilka bland annat berör bristerna i kommissionen, när man fastställer sin ståndpunkt om regeringskonferensen.
Istället blir alla brister som tas upp förevändningar för att berättiga en starkare och snabbare process för fullständigt överförande till gemenskapens befogenhetsområde, vilket anses vara mirakellösningen på alla problem.
Efter att ha kritiserat förödelsen av kommissionens byråkrati, rekommenderar parlamentet samtidigt en förstärkning av denna.
Den schizofrena motsägelsen mellan de relevanta analyser som parlamentet gör i samband med undersökningar och de olämpliga rekommendationer som det utfärdar, hindrar parlamentet från att utgöra en trovärdig maktfaktor när det gäller förslag till institutionell reform.
Det är hög tid att parlamentet överger trollformlerna och den ideologiska dogmatismen.
Ingen kommer att förstå varför inte parlamentet på allvar försöker att rätta till de brister som det själv har kartlagt.
Regeringskonferensen är ett ypperligt tillfälle för detta.
Med stöd av den mycket seriösa undersökning som parlamentet har inlett och genom att dra konkreta slutsatser, kan parlamentet bidra till att rätta till den felaktiga inriktning som byggandet av Europa har fått och få in det på rätt väg igen, i enlighet med grundarnas tanke och allmänhetens nuvarande förväntningar.
Om inte detta görs vid regeringskonferensen, riskerar vår institution att få ett tungt ansvar.
Om dessa brister fortsätter är det själva tanken om Europa som sätts på spel.
(Sammanträdet avbröts kl.
13.45 och återupptogs kl.
15.00.)
