# ID: svediakorp-gov475538
# author: Konrad (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-03-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 455
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, mina damer och herrar, kära kollegor!
Krig, höga kommunistiska tjänstemän och kontroll från Kreml, det är dessa faktorer som har kännetecknat de kaukasiska republikerna efter Sovjetunionens fall.
Först nu kan Georgien, Armenien och Azerbajdzjan sakta men säkert återhämta sig ekonomiskt och politiskt.
En varaktig positiv utveckling kommer emellertid först ifråga när de etniska konflikterna, som i princip är ett arv från sovjettiden, är över.
Det utkämpas dock inga strider längre mellan Armenien och Azerbajdzjan, vapnen har tystnat.
I realiteten underblåste Moskva konflikten för att kunna uppträda som medlare och på så sätt vinna inflytande.
Konceptet var framgångsrikt.
Idag är Ryssland återigen den ledande makten i Kaukasus.
Turkiet var tvunget att snabbt överge sina planer för detta område och Armenien är nu mer än sina kaukasiska bröder anvisade till hjälp från Ryssland.
Landet har inget normalt förhållande till Turkiet, det känner vi till.
Turkarna gav sitt stöd till de språkligt och etniskt besläktade asererna under kriget i Nagorno-Karabach; Ankara har dessutom stängt gränsövergångarna till Armenien.
De förblir stängda tills vidare.
Konflikten i regionen Nagorno, som ligger på azerbajdzjanskt territorium, är landets största inrikespolitiska, utrikespolitiska och finansiella belastning.
Regionalpolitiskt omfattar konflikten även det internationella spelet om råoljan i Kaspiska havet.
Som tillgång - och det är viktig att ta upp det i den här debatten - borde man också ta upp de 3, 7 miljoner invånare som med en mycket hög etnisk homogenitet gemensamt kan delta i uppbyggnaden av landet.
Landet är trots allt mer etniskt homogent än sina grannar i regionen.
Trots att man geografiskt sett är en del av Främre Asien känner sig armenierna, för övrigt även georgierna, innerst inne som européer.
Även de religiösa banden till Orienten är främmande för armenierna.
De bekänner sig övervägande till den kristna tron, antingen det är den armenisk-apostoliska kyrkan eller den ortodoxa.
Armenien har på samma sätt som Vitryssland i samspelet mellan de för närvarande 15 sovjetrepublikerna - också detta är viktigt att känna till när det gäller Armenien - intagit en tekniskt orienterad särställning.
Det gäller i synnerhet inom områdena kemi och textilbearbetning, och detta är säkert också en fråga som man måste ta hänsyn till vid samarbetet.
Partnerskaps- och samarbetsavtalet med Armenien gynnar ett nära samarbete med de europeiska institutionerna.
Ett av avtalets mål är att steg för steg föra republiken Armenien närmare det öppna internationella systemet.
Det gäller både på det politiska området och för ekonomin.
Europeiska unionen stödjer med detta avtal Armeniens självständighet och därmed även stabiliteten i regionen.
