# ID: svediakorp-gov475537
# author: Jöns (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-03-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 743
# sentences: 40
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, kära kollegor!
Jag talar här i egenskap av vice ordförande för Transkaukasusdelegationen och skulle vilja rikta ett hjärtligt tack och gratulationer till alla föredragande för deras betänkanden.
De betonar än en gång vikten av våra partnerskapsavtal för upp- och utbyggnaden av näringslivet i dessa stater samt vidareutvecklingen och konsolideringen av de fortfarande unga demokratiska strukturerna.
Demokrati måste emellertid även i Transkaukasus innebära att alla åtgärder vidtas för att säkerställa en social fred inom staterna.
Det betyder att alla medborgare skall ha tak över huvudet, tillräckligt med mat och arbete.
De måste dessutom fritt kunna yttra sina åsikter.
Jag har härmed kommit fram till det jag skulle vilja poängtera idag.
Det handlar om att respektera människors rätt till yttrandefrihet och att respektera de mänskliga rättigheterna.
I Georgien har vi så gott som inga problem alls med det här.
Det är rent av en fröjd att diskutera med de unga kollegorna i det georgiska parlamentet om deras arbete, om situationen i Georgien och om våra relationer till varandra.
Vi blir alltid lika förvånade över de snabba framsteg som gjorts i Georgien när det gäller upp- och utbyggnaden av de demokratiska strukturerna.
Inom andra områden finns det däremot problem, framför allt i de andra båda transkaukasiska staterna.
Medan oljan i Azerbajdzjan lovar ett ekonomiskt uppsving inom en snar framtid är det bara ett fåtal förunnat att få ta del av demokratin.
Släktskapstänkande resulterar i svågerpolitik och dessa två faktorer är avgörande både för den ekonomiska och för den demokratiska utvecklingen.
Landet regeras autokratiskt, regeringspartierna och presidenten Alijev beslutar inte bara om de grundläggande politiska riktlinjerna, utan sätter även godtyckligt upp handlingsramarna för den redan så svaga oppositionen.
Vi i Europaparlamentet borde inte bara låta Helsingsforskommitten och Amnesty International övervaka efterlevandet av de mänskliga rättigheterna.
Deras arbete är visserligen ovärderligt, men problemet ligger även inom vårt ansvarsområde.
Armenierna använder de krigiska motsättningarna med Azerbajdzjan i NagornoKarabach för att rättfärdiga förtrycket mot oppositionen.
Presidenten Ter Petrossian stödjer sig på lagar från före detta Sovjetunionen, lagar med vars hjälp han själv sattes i fängelse på Gorbatjovs tid.
Idag använder han samma lagar för att förbjuda vissa partier.
Det förekommer till exempel hela tiden processer i Armenien som man utan tvivel kan beteckna som politiska.
Detta gäller delvis också för den så kallade Dro-processen.
Här har man funnit en grupp skyldiga till att ha utfört terroristiska handlingar och även dömt dem för detta.
Tidigare försökte man helt felaktigt koppla samman denna grupp med vårt socialistiska systerparti Dachnak.
Ja, man gick till och med så långt att man påstod att Drogruppen hade handlat på uppdrag av Dachnak.
Det avvisades tack och lov som ohållbart och felaktigt av högsta domstolen i Armenien och Dachnak har fått fullständig upprättelse.
Jag ställer mig nu frågan: när skall förbudet hävas mot Dachnaksoutioun - partiet den revolutionära armeniska federationen - och de förbund och organisationer de har nära samarbete med.
En annan process som däremot inte har avslutats är den så kallade 31-processen.
Den berör 31 kända oppositionella politiker.
De deltog i en stor protestdemonstration mot valmanipulation under presidentvalet i september förra året i Armenien.
Demonstrationens organisatörer är åter på fri fot tack vare stora internationella påtryckningar, men processen mot de 31 politikerna fortsätter.
Enligt rapporter från Amnesty International sitter de fortfarande i fängelse under inhumana förhållanden.
Jag är också bekymrad över Armeniens politiska, ekonomiska och militära beroende av Ryssland.
Ryssland levererar en mängd livsviktiga varor till Jerevan och sköter armé- och flygbaser i Armenien på gränsen till Turkiet.
Naturligtvis förstår jag att Armenien gör allt för att förbättra sin ekonomiska situation.
Den 17 januari uppmanade vi i Europaparlamentet inte helt förgäves Turkiet och Azerbajdzjan att lätta på den ekonomiska blockaden.
Jag skulle än en gång vilja understryka: ekonomisk nöd får inte vara någon ursäkt för odemokratiskt handlande!
I januari då vi antog betänkandet av d ' Encausse visade vi än en gång tydligt vår inställning till de transkaukasiska republikerna.
Vi vill att den ekonomiska utvecklingen i Armenien, Azerbajdzjan och Georgien skall ske inom ramen för en social marknadsekonomi, där man tar hänsyn till miljön och respekterar de mänskliga rättigheterna.
Detta var vad jag ville betona på nytt idag.
