# ID: svediakorp-gov475524
# author: Schwaiger (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-03-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 672
# sentences: 30
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, kära kollegor!
Azerbajdzjan är ett potentiellt rikt land.
Oljereserverna i Kaspiska havet är större än Saudiarabiens och industrin, jordbruket och tjänstesektorn har också stora utvecklingsmöjligheter.
Men man lider starkt av krigets följder och av miljöförstöringen som orsakats av att man i Sovjetunionen utvunnit olja på ett mycket oansvarigt sätt under de senaste årtiondena, samt av det olösta problemet med en miljon krigsflyktingar.
Azerbajdzjan ligger nästan mitt för dörren till Europeiska unionen, som nu håller på att utvidgas österut, och om ett par år är det kanske bara Svarta havet och Kaukasus som skiljer oss åt.
Europeiska investerare är mycket välkomna och behövs i synnerhet inom oljeindustrin och för den utrustning som används där, inom transportväsendet samt inom den växande byggnadsindustrin.
Azerbajdzjan utarbetar redan i allt större utsträckning nödvändiga ramvillkor för framgångsrika investeringar.
Den viktigaste förutsättningen för att övervinna den ekonomiska krisen är planeringen och utbyggnaden av transportvägarna via Georgien till Europa samt energinäten för olja och för de produkter man utvinner ur oljan.
Samtidigt måste alla tänkbara lösningar när det gäller kostnadseffektivitet och miljöansvar utredas.
EU: s bilaterala partnerskapsavtal med de tre transkaukasiska republikerna, Armenien, Azerbajdzjan och Georgien, utgår - som vi redan hört - från nödvändigheten av regionalt samarbete och utveckling.
Det handlar inte om något annat än om en omfattande regional politisk insats som för Europeiska unionens del sammanlänkar ekonomiska och finansiella aspekter, som inbegriper betydande humanitär hjälp och som inte försummar den politiska dialogen, som ju står till vårt förfogande just nu.
Framför allt med hjälp av ökad samverkan från Azerbajdzjan och Georgien, men även från Armenien - om de så önskar -, kan man ta tillvara de omätliga oljeresurser som finns i Kaspiska havet för export till Europa och till resten av världen och dessutom förädla dem lokalt.
Då först öppnas dörren till Europa ekonomiskt.
Det regionala ekonomiska samarbetet kan samtidigt medverka till att minska de politiska spänningarna i regionen.
Först med strävan efter anslutning till de transeuropeiska näten och de övriga transport-, energi- och kommunikationssystemen möjliggörs ett samarbete med Europa.
Politiskt rör det sig om en stabilisering av de tre staterna som naturligtvis nu, som tidigare medlemmar av Sovjetunionen, håller på att förändra sina samhällen, näringsliv och även de politiska beslutsinstanserna från grunden.
Europa kan som fredlig partner tillsammans med Ryssland och Turkiet - inte mot dem - påverka en del.
Svarta havet och Bosporen är centrala förbindelseleder i det här sammanhanget.
Europa befinner sig också på tillräckligt långt avstånd för att inte kunna uppträda som politiskt dominerande.
Det vill vi naturligtvis inte heller.
Vi är emellertid mycket efterfrågade som ärliga mäklare för ekonomisk utveckling och fredligt samarbete.
Vi européer har under franskt ordförandeskap inom ramen för OSSE: s Minskgrupp en ypperlig möjlighet att arbeta för en snar fred mellan Armenien och Azerbajdzjan samt i och kring Nagorno-Karabach.
Här gäller det i första hand att göra sig av med relikterna från det gångna kriget.
Blockaderna måste hävas - det har vi precis diskuterat - ockupationen av främmande territorier måste upphöra, autonomi och självbestämmande för majoritetsbefolkningen i den omstridda regionen måste säkerställas.
Flyktingarna skall kunna återvända till sina hemområden eller, om detta inte är möjligt, kunna bosätta sig i nya områden.
Lägenheter, arbetstillfällen och sociala inrättningar för totalt 1, 3 miljoner människor i Azerbajdzjan, Armenien och Nagorno-Karabach måste tas fram.
Här måste Europeiska unionen rikta sin uppmärksamhet på nödvändigheten att även ordna hemvister för multietniska familjer.
Med modellprogrammet Fizuli skall man bygga upp totalförstörda städer och byar igen i regionen kring Fizuli, huvudsakligen med hjälp från Europeiska unionen.
En ny infrastrukturaxel mellan den transkaukasiska regionen och Centralasien skall utvecklas kring uppbyggnaden av transportförbindelser och anslutande energi- och kommunikationsnät.
Vårt stöd gäller framför allt Tracecaprojektet, som omfattar alla dessa beståndsdelar.
