# ID: svediakorp-gov475523
# author: Lambrias (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-03-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 431
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, jag föreslår uttrycket samstämmig uppfattning angående partnerskapet och samarbetet med Republiken Azerbajdzjan, men jag skyndar mig att förtydliga att trots detta ansluter jag mig inte till principerna för en beslutsam politik grundad på personliga intressen, som vanligtvis benämns " Realpolitik ".
Jag fortsätter tvärtom att tro att även hjälpen rörande tydliga ömsesidiga ekonomiska intressen måste avbrytas när man förbiser förkastliga omänskliga situationer och när man bidrar till att vidmakthålla totalitära regimer.
Azerbajdzjan uppvisar utan tvekan många problem av många och olika orsaker.
På inget sätt kan man anse att det stämmer överens med de värderingar och principer som vi hyllar.
Det öppna såret i Nagorno-Karabach i Azerbajdzjan, flyktingsituationen, den ekonomiska situationen i ett av de genom oljeproduktionen potentiellt sett rikaste länderna, gjorde vår egen tillfälliga representation besviken när den begav sig dit och konstaterade att de demokratiska funktionerna har tagit skada i det här landet.
Ändå ger utskottet för utrikes-, säkerhets- och försvarsfrågor sitt samtycke till överenskommelsen om partnerskap grundad på det rimliga hoppet att, trots de svagheter som fortsätter att existera, trots det olösliga problemet i Nagorno-Karabach, trots den internationella ansträngningen för att lösa frågan genom Minsk-gruppen, men utan att slutligen lyckas - Azerbajdzjan skall överge sin våldsamma repressionspolitik och vi kan gå vidare.
Vår drivkraft är vår övertygelse att även om Azerbajdzjan står inför en svårare framtid än de två andra länderna i Transkaukasus-regionen, Georgien och Armenien, så måste vi, såsom Carrère d ' Encausse så riktigt sagt, se problemet i sin helhet och ömsesidigt tillämpa den politik som vi är skyldiga gentemot dessa tre länder i ett strategiskt och ekonomiskt värdefullt område i Europas periferi.
Precis detta förutser avtalet som skrevs under för ett år sedan i Luxemburg och det är tid att tillämpa det om vi verkligen förväntar oss en multilateral förbättring för Azerbajdzjan och för samarbetet med de tre sönderslitna länderna i Transkaukasus.
På grund av detta lägger utskottet för utrikes-, säkerhets- och försvarsfrågor enhälligt fram en samstämmig uppfattning till kommissionen och rådet och föreslår också medlemsstaterna att agera enligt den, eftersom medlemsstaterna i unionen är skyldiga att ratificera detta avtal.
Men det måste upprätthållas ständigt lika mycket fram till en fortlöpande, framåtskridande normalisering av förbindelserna som till en verklig demokratisering i landet, med en vaksam blick beträffande utvecklingen av detta lika strategiska som intressanta område i Transkaukasus.
I detta perspektiv presenterar vi som utskott för utrikes-, säkerhets- och försvarsfrågor vår samstämmiga uppfattning.
