# ID: svediakorp-gov475520
# author: Kittelmann (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-03-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 618
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, kära kollegor!
Jag tänker ta vid där min kollega Hoff slutade.
Även utskottet för rättsliga frågor ber parlamentet att ge sitt samtycke till partnerskapsavtalet och interimsavtalet.
Vi måste alla hela tiden bemöda oss om att - som i det här fallet när vi talar om Georgien och senare om Armenien och Azerbajdzjan - inte falla för frestelsen att se dessa länder som ett gemensamt problemområde.
Transkaukasien är en region och det handlar här självklart om tre oberoende, suveräna stater som är mycket känsliga och som måste betraktas var och en för sig i förhållande till de problem staterna för tillfället har.
Jag säger detta eftersom jag ofta tycker mig märka ett höjt pekfinger i debatterna i parlamentet och att man kommer med råd som ingen har bett om eller med anvisningar som inte alltid är till någon nytta.
Om man vill utvärdera situationen i Georgien på ett korrekt sätt måste man vara medveten om - vilket min kollega Hoff också påpekade - att människorna i Georgien inte alltid har så lätt att förstå övergången från ett kommunistiskt system till en demokratisk samhällsordning.
Före detta Sovjetunionen gav ju Georgien mycket stark ekonomiskt stöd på grund av dess geografiska läge.
I förhållande till andra stater gick det relativt bra för Georgien och därför åtföljdes kommunismens fall och sökandet efter nya strukturer och nya demokratiska möjligheter inom marknadsekonomin av utomordentligt svåra problem.
Naturligtvis har förhållandet till Ryssland fortfarande en avgörande betydelse för Georgien, framför allt av psykologiska skäl.
Den förre storebrodern kan inte låta bli att fortfarande försöka utöva inflytande på områden där han inte längre hör hemma.
Man måste även, för att kunna förstå Georgien, ha den abchaziska befolkningsminoritet i åtanke, som under 70-talet proportionellt sett hade alldeles för stort inflytande i förhållande till den georgiska befolkningsmajoriteten.
Att utveckla de demokratiska institutionerna i hela Georgien är ett sätt för Europeiska unionen att ge elementär hjälp och detta pågår för tillfället.
Här måste vi naturligtvis hålla de mänskliga rättigheterna i minnet.
Det arbete som FN, OSSE och Europeiska unionen har uträttat har lett till en stabilisering av läget i Georgien och har därmed bidragit till att bygga upp långsiktigt förnuftiga och goda förhållanden, förnuftiga i det avseendet att den enskilde medborgarens förhållande till arbetet och till den personliga framgången kan bidra till att stärka de demokratiska strukturerna.
Vi måste hela tiden tänka på att den ekonomiska hjälpen, om den är framgångsrik, i just de här länderna är en förutsättning för att de demokratiska strukturerna skall kunna vara livsdugliga.
Det som nu händer i Albanien och även på andra håll är en följd av ekonomiska misslyckanden.
Människor som inte har någon erfarenhet av demokrati, och partier som fortfarande håller på att lära sig vad demokrati innebär är beroende av ekonomiska framgångar.
Partnerskapsavtalets och interimsavtalets betydelse består i att ge Georgien snabb hjälp!
Det är mycket viktigt att komma ihåg att Armenien nu anstränger sig oerhört för att få både ekonomisk och säkerhetspolitisk hjälp från Ryssland, Frankrike, Tyskland och världsbanken och att man har byggt upp en rättslig ram kring privatiseringen av statliga företag.
Vi skall också komma ihåg att privatiseringen av jordbruket går raskt framåt och att 90 % av småföretagen hade privatiserats vid utgången av 1996.
Allt detta har lett till att Georgien funnit positiva lösningar på många problem och att det nu är vår uppgift att hjälpa dem politiskt.
Jag är säker på att vår politiska vilja kommer att bära frukt i det här landet, för nu behövs hjälp till självhjälp.
