# ID: svediakorp-gov475519
# author: Hoff (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-03-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 569
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Den 22 april 1996 undertecknades partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska unionen och Georgien i närvaro av Georgiens president Sjevardnadze.
Enligt Europeiska unionen utgör partnerskapet ett långsiktigt åtagande - så står det i avtalet - som skall knyta folken i Europeiska unionen och Georgien närmare varandra under kommande generationer.
Dessutom vill man naturligtvis göra georgierna delaktiga i det internationella politiska och ekonomiska systemet.
Partnerskaps- och samarbetsavtalet innehåller ett viktigt avsnitt med bestämmelser om ekonomi och handel, men även ett betydelsefullt politiskt avsnitt.
I det politiska avsnittet betonas att samarbetet mellan de båda parterna bygger på gemensamma värderingar.
Det är därför av största vikt att den grundläggande förutsättningen för samarbetet mellan de båda avtalsparterna är att bevara demokratin och respektera de mänskliga rättigheterna.
Just när det gäller Georgien måste man tillstå att landet alltsedan självständighetsförklaringen, men framför allt sedan de politiska oroligheterna 1993, gjort stora framsteg i den demokratiska reformprocessen.
Politiskt sett råder det alltså för närvarande fred i Georgien.
Den enda ömma punkten är precis som tidigare avsaknaden av politiska lösningar på kriserna i Abchazien och Sydossetien, som skulle kunna göra det möjligt för Georgien att återfå sin territoriella integritet och lösa de flyktingproblem som uppstått till följd av konflikterna.
Därför skall Europeiska unionen och även OSSE i framtiden göra ytterligare ansträngningar för att uppnå fredliga lösningar på konflikterna.
Från ekonomisk synpunkt kan man konstatera att produktionen minskat kraftigt efter det kommunistiska systemets fall i före detta Sovjetunionen.
Mellan 1991 och 1994 minskade den ekonomiska produktionen till en tredjedel av 1991 års bruttonationalprodukt.
Dessutom låg inflationsnivåerna under den här perioden på upp till 15 000 % per år.
I samband med återupprättandet av freden och konsolideringen av det demokratiska politiska systemet har även den ekonomiska reformprocessen fått fotfäste i landet.
Till exempel kunde Georgien 1996 uppvisa en tillväxt på 15 % samtidigt som inflationen sjönk till 25 %.
Det nya partnerskaps- och samarbetsavtalet för det georgiska näringslivet närmare Europeiska unionen, vilket är av stor vikt för Georgiens framtida utveckling.
Man kan givetvis räkna med att avtalet kommer att öka handeln mellan Georgien och unionen avsevärt.
Europeiska unionen har dessutom åtagit sig att bidra med rådgivning och finansiella medel till ekonomiska reformer, återuppbyggnaden av Georgien och för att skapa en varaktig utveckling i landet.
Även de europeiska företagens investeringar i Georgien kommer att öka ytterligare.
Georgien kommer med tanke på sitt geografiska läge att kunna inta en central position när det gäller handeln mellan Europeiska unionen och de övriga transkaukasiska och centralasiatiska staterna.
Georgiens ställning måste alltså inte bara stärkas lokalt utan även i regionala sammanhang, där landet kan vara och för närvarande redan är en viktig stabilitetsfaktor.
Det är anmärkningsvärt att flera projekt för anläggning och återidrifttagning av järnvägsnät, olje-pipelines och övriga transportnät redan har utarbetats.
Även i det här sammanhanget kan partnerskapsavtalet få stor betydelse.
Eftersom partnerskaps- och samarbetsavtalet gör det möjligt att stärka Georgiens ställning på det politiska och ekonomiska planet, skulle jag som representant för utskottet för utrikes-, säkerhets- och försvarsfrågor vilja rekommendera parlamentet att rösta för avtalet.
Detta kommer - och det kan vi vara helt säkra på - att ge relationerna mellan Europeiska unionen och detta traditionsrika land en helt ny dimension sett i ett långt perspektiv.
