# ID: svediakorp-gov475494
# author: Desama (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-03-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 359
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, ärade kommissionär, kära kollegor, jag talar i kväll å budgetutskottets vägnar.
Jag gör det med desto större nöje, eftersom man i dag, vilket inte hör till vanligheterna, bara hört angenäma saker om budgetutskottet.
Detta är värt att understryka, och det är synd, att vi inte är fler, som kan höra denna eloge, som samtidigt hör till undantagen och är synnerligen välförtjänt.
I själva verket så är det budgetutskottet, vilket föredraganden och andra kollegor påpekat, som lyckats med, att under arbetet med budgetförfarandet för år 1997, ta fram de hundra miljoner, som kommissionen i dag presenterat oss ett förslag om.
Jag skulle för övrigt vilja säga, att denna historia om omfinansieringen av det fjärde ramprogrammet är en historia om brutna löften och samtidigt om stor svaghet.
Det brutna löftet är rådets, eftersom rådet under de förhandlingar om det fjärde ramprogrammet, som vi tillsammans med Rolf Linkohr och några andra kollegor förde, åtog sig att omfinansiera det upp till 700 miljoner.
I dag har det inte gjorts, med ursäkten, att: " Ecofin vill inte revidera finansplanen ".
Vilken handfallenhet från detta råd för forskningsministrar!
Och vilken svaghet från kommissionens sida, som efter att ha lagt fram ett ursprungligt ambitiöst förslag på basen av 700 miljoner, vilket jag är tacksam för, fru kommissionär, genast föll till föga, när man på toppmötet i Florens, som följdes av ett möte med Ecofin, sade: " inga 700 miljoner, vi skall försöka hitta något ".
I själva verket har kommissionen inte funnit något.
Det är parlamentet, som har funnit de hundra miljonerna, och som kommer att finna ytterligare hundra miljoner under förfarandet 1998.
Det är därför jag begär av kommissionen att stödja Rolf Linkohrs och Europaparlamentets förslag.
Eftersom vi kommer att ha ytterligare hundra miljoner 1998.
Räkningen går ihop med två hundra miljoner.
Jag begär alltså att kommissionen från och med nu ger parlamentet sitt stöd.
