# ID: svediakorp-gov475479
# author: Nordmann (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-03-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 543
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, jag hoppas, att de demografiska frågorna väcker samma lyckokänsla i parlamentet och kommissionen, som allt det som sades om narkotika.
För att åstadkomma denna lycka, tänker jag inte återupprepa bakgrunden, eftersom vårt parlament redan flera gånger uttalat sig för stöd till befolkningspolitiken i utvecklingsländerna, och för ett unionsstöd, som måste respektera humanistiska värden om individens fria val, samtidigt som det kan bidra till en bättre utveckling av hälsovårdssystemen.
Det är den filosofin som parlamentet försökt utveckla och som också ligger bakom det förslag till förordning, som förelagts oss.
I andra behandlingen skulle vi kunna uppleva den lyckokänsla, som Liese nyss talade om, på ett, kan vi säga, statistiskt plan, eftersom jag tror att 26 av de 40 ändringsförslagen från debatten i första behandlingen står kvar i den gemensamma ståndpunkten.
Det bör ytterligare påpekas, att de ändringsförslag, som inte accepterats, framför allt avsåg formuleringar eller den jämförelsevis tänjbara handlingsramen och att utvecklingsutskottet inte bedömt det vara angeläget att underblåsa en viss fåfänga hos upphovsmannen till en del av de andra förslagen.
Det första ändringsförslaget, som vi skulle vilja bibehålla gäller en påminnelse om vissa finansiella åtaganden, som gjorts i unionens namn, framför allt under Kairokonferensen 1994.
Unionen kungjorde sin avsikt att fram till år 2000 öka sitt stöd till 300 miljoner ecu för befolkningsprogram i utvecklingsländer.
Och även om kommissionen i den första behandlingen inte presenterat en finansieringsplan, så är de belopp som rådet infört förfärande under det som meddelats, vilket understryks i ett av våra ändringsförslag, där vi påminner om detta åtagande.
Eftersom läget nu är detta, och att allt inte är sagt och heller inte kommer att bli sagt, när vi går till röstning, så är det naturligtvis lämpligt, att ha en budgetstrategi för att följa upp denna fråga.
Det andra ändringsförslaget, som är en aning rituellt, gäller problemen med kommittologin.
Eftersom rådet har uttalat sig för en regleringskommitté, kräver vårt utskott på traditionellt maner, att kontrollen och uppföljningen av politiken anförtros en rådgivande kommitté.
Återstår ett antal ändringsförslag, som Liese med all rätt- menar jag - lagt fram, åtminstone så till vida som de återupprepar punkter som vi röstade om i den första behandlingen.
Där finns också sådana som upprepar ståndpunkter, som inte godtagits av utvecklingsutskottet.
Och det är därför jag som föredragande, och oberoende av värdet och det hedervärda i Lieses ståndpunkt, ser mig nödsakad, att uttala mig mot dessa ändringsförslag.
Och för att säga det ännu en gång, det rör sig om mycket små, knappt märkbara skiljaktigheter, kanske med undantag för ändringsförslag 8, som, om det godtas i sin nuvarande form, skulle riskera att skapa praktiska verkställighetsproblem i vissa svåra eller brådskande fall.
Men bortsett från den debatt, som detta ändringsförslag kan förorsaka, tror jag, herr ordförande, att jag kan sluta med att säga, att vi borde slutföra denna behandling med samma känsla av lycka, som i fråga om den föregående debatten.
