# ID: svediakorp-gov475179
# author: Patijn (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-03-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 497
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Det nederländska ordförandeskapet och nederländare i allmänhet är kända för att vara väl hemmastadda på sjön.
Tyvärr har jag själv ännu inte tillägnat mig förmågan att gå på vattnet.
Det är ett konststycke som krävs om man inom rådet skall kunna föra kommissionsförslaget från april 1994 till ett lyckligt slut.
Med bästa vilja i världen går det inte att åstadkomma någon kvalificerad majoritet i rådet för det nuvarande kommissionsförslaget.
Det kan man ju beklaga, men det är en politisk realitet och det innebär också att det inte kan bli något rättsligt bindande beslut på grundval av EU-fördraget, som ju är vår gemensamma grundlag.
Det finns dock åtminstone två sätt att åstadkomma det.
Antingen får EU-kommissionen modifiera sitt förslag så att ett antal medlemsstater som är emot det ändå kan stödja det, men jag är rädd att EU-kommissionen inte känner så mycket för det efter som man då måste komma tillbaka till er och förklara varför man har modifierat förslaget och då utsätter sig för lika mycket kritik som ordförandeskapet nu får, eller också får rådets ordförandeskap försöka köra över kommissionen med ett eget kompromissförslag, men det kräver enhällighet, något som är absolut omöjligt.
Ni har uppmanat oss att göra allt vad vi kan för att föra kommissionsförslaget från 1994 till ett lyckligt slut inom rådet.
Det skulle vi göra om vi såg någon möjlighet, men inte ens nederländarna kan gå på vattnet.
Det andra spåret, eftersom nu det första spåret för närvarande verkar vara blockerat av politiska orsaker, är att till exempel vidta de åtgärder som nu övervägs på grundval av förslaget från den italienska regeringen om att genom strukturella åtgärder riktade mot fiskeriorganisationer i Italien successivt avskaffa bruket av drivgarn inom dessa organisationer och att låta dem ställa om sig till annan teknik eller till annan ekonomisk verksamhet.
Det finns ett förslag om detta från kommissionen sedan december i fjol, ett yttrande har infordrats från Europaparlamentet och jag skulle vilja be er allvarligt att inte blockera detta andra spår och att så snart det går avge ert yttrande om det, så att man åtminstone på denna punkt kan åstadkomma något som kan tänkas ha en påvisbar effekt i Medelhavet.
Bevarandet av den marina miljön är en prioritetsfråga för rådet och för alla, men i den politiska vardagens realitet måste detta under alla omständigheter avvägas mot ekonomiska och regionala intressen.
Om vi lyckas med denna avvägning inom rådet blir det ett beslut, men om det inte går att nå någon samstämmighet mellan de skiftande intressena inom gemenskapen blir det inte heller något beslut, och tyvärr måste jag meddela att det för ögonblicket ser mörkt ut.
Det skulle då vara om ni kunde ge EU-kommissionen en viss politisk rörelsefrihet för att modifiera sitt beslut så att det kanske ändå skulle kunna finnas en chans att nå en majoritet inom rådet.
