# ID: svediakorp-gov475082
# author: Patijn (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-03-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 467
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Jag tackar för att jag har fått vara närvarande här idag.
Frågan från herr Crowley skulle jag vilja besvara på följande sätt: Frågan avser skolor för en andra chans till undervisning och jag vill påpeka att rådet redan under lång tid har ägnat särskild uppmärksamhet åt det problem som den ärade ledamoten har tagit upp.
Rådet visade redan 1984 och 1987 i sina sammanfattningar på nödvändigheten av att föra en oavlåtlig kamp mot analfabetismen.
Rådet och undervisningsministrarna har med eftertryck visat på de allvarliga följderna av att misslyckas i skolan.
1987 och 1989 drog rådet och ministrarna slutsatser och antog en resolution som specifikt avsåg bekämpning av misslyckanden i skolan.
Den vikt som rådet och ministrarna lägger vid yrkesutbildning när det gäller de arbetssökandes framtidsmöjligheter framgår av att rådet och undervisningsministrarna sedan 1976 har presenterat tretton resolutioner eller sammanfattningar.
Detta visar att rådet ägnar ständig uppmärksamhet åt problematiken.
Det bör för övrigt erinras om att man i Europaparlamentets och rådets beslut av den 23 oktober 1995, där 1996 utropades till europeiskt år för undervisning och utbildning under hela livstiden, som tema i denna manifestation bland annat nämnde främjandet av en yrkesutbildning som garanterar att alla ungdomar kan skaffa sig erforderliga kvalifikationer, samt främjandet av högre undervisning och högre yrkesutbildning.
Jag erinrar också om rådets beslut av den 6 december 1994 om fastställande av ett handlingsprogram för utveckling av en EU-politik på yrkesutbildningsområdet, det så kallade Leonardo da Vinci-programmet, där det talas om EU-åtgärder för att förbättra system och anläggningar för yrkesutbildning i medlemsstaterna med hjälp av pilotprojekt och transnationella program.
Leonardo da Vinci-programmet anger i detta sammanhang, och jag hänvisar den ärade ledamoten till del 4, avsnitt 1, att EU-stöd kan ges till initiativ från medlemsstaterna för upprättande av transnationella partnerskap på yrkesutbildningsområdet för genomförande av transnationella pilotprojekt.
När det gäller eventuellt ianspråktagande av socialfonden påpekas att det i artikel 8, andra stycket, i beslutet om fastställande av det ovannämnda Leonardo da Vinci-programmet stadgas, och jag citerar: " Medlemsstaterna har inom ramen för sitt ansvar att förverkliga gemenskapens planer möjlighet att skapa ett samband mellan detta program och strukturfonderna i enlighet med bestämmelserna om strukturfondernas funktion ".
Slut på citatet.
Det finns alltså redan ett samband mellan Leonardo och socialfonden.
Till sist kanske det är på sin plats att understryka att kommissionen enligt artikel 10, fjärde stycket, i beslutet senast den 31 december 1997 skall avge en preliminär rapport till Europaparlamentet, rådet, det ekonomiska och sociala utskottet och det rådgivande utskottet för yrkesutbildning om genomförandet av programmet.
Så snart denna rapport finns tillgänglig kan en utvärdering göras av hur de ovannämnda bestämmelserna har blivit genomförda.
