# ID: svediakorp-gov474978
# author: Elchlepp (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-03-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 418
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, kära kolleger!
Även jag vill gratulera Morgan till hennes mycket viktiga betänkande.
Låt mig efter alla principiella utläggningar och inför en viss multimedieeufori, som ju ofta har kunnat konstaterats även hos kommissionen, komma med några anmärkningar om tre praktiska frågor inom detta område.
I vad mån stämmer egentligen kommissionens multimedieaktiviteter med de enskilda medlemsstaternas utbildningspolitik?
Finns här något överenskommet, fullständigt koncept?
Jag ställer mig högst tvivlande.
Alla skolor i Europa bör nätanslutas, säger kommissionen.
För närvarande har dock mindre än 5 procent av de europeiska skolorna tillgång till Internet eller andra nät.
Hur ska man då få lika tillgång till nya medier och därmed till nya sysselsättningsmöjligheter i ett rörligare Europa?
Tidsbegränsade anslag från Telekom eller via kommissionens pilotprojekt för skolor är nog så bra, jag välkomnar dem.
Men till vilken nytta är de egentligen för de engagerade lärarna och utbildarna om projektens efterfinansiering inte är garanterad?
Det är viktigt att stödja goda gränsöverskridande projekt och kompletteringar av yrkesutbildningen för att kunna utforma undervisningen i främmande språk på ett mer levande och effektivt sätt.
Allt sådant hänger i luften.
Allmänt oavgjord är - och då vänder jag mig till medlemsstaterna - frågan hur snabbt och i vilken omfattning lärarnas ut- och fortbildning kan förverkligas inom detta område.
Jag skulle vilja peka på en särskild aspekt: Här handlar det också om skolornas pedagogiska och samhällspolitiska möjligheter att genom styrning och stimulans positivt påverka de ungas privata datakonsumtion.
Jag behöver inte nämna att anställningsstoppet för unga lärare, som ju i dag är dataintresserade och även har kunskaper, får katastrofala konsekvenser även på detta område.
Jag vänder mig slutligen till kommissionen och vill uppmärksamma, Bangemann, att Europeiska unionens multimedieprogram i sina programbeskrivningar och ansökningsrutiner har stora brister när det gäller medborgarkontakt och öppenhet - här tycker jag annorlunda än Heinisch.
Den byråkratiska apparaten vid ansökningar är för stor.
Rutinerna för Joint Call multimedia i december förra året var till exempel mycket svårgenomskådliga eftersom de hängde samman med olika program, säger den praktiska erfarenheten.
När det handlar om olika utskott som bara fattar delbeslut om ett projekt, är det nästan omöjligt för nya sökande att uppföra sig felfritt.
Jag ber er verkligen att allvarligt tänka över detta och för skol- och utbildningsområdet inrätta ett program med en ingång som är öppen och användbar även för nykomlingar.
