# ID: svediakorp-gov474963
# author: Morgan (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-03-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 986
# sentences: 47
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande!
Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning och media har alltid insett vikten och betydelsen av informationssamhället för vårt framtida ekonomiska välstånd.
Det råder ingen tvekan om det faktum att vi hörbart applåderar ansträngningarna att ombesörja tillgång för alla till de nya kommunikationsmetoderna, och att vi välkomnar de stora framsteg som görs vad gäller infrastrukturutvecklingen runt om på kontinenten, med hjälp av EU-finansiering.
Det oaktat kommer vi oundgängligen, om vi alla strävar tillsammans, att komma till den punkt - kanske inte nu, kanske inte under detta århundrade - någon gång under 2000-talet, där vi alla är kopplade till informationssamhället.
Men vad sedan?
Varför skulle någon vilja använda det?
Kulturutskottet var ytterst medvetet om att det förelegat en bristande inriktning på innehållsaspekten av informationsbehovet, och om behovet av att koncentrera sig på såväl de utbildningsmässiga som kulturella möjligheter och hinder som informationssamhället kommer att innebära.
Det är därför som kulturutskottet har beslutat sig för att initiera detta betänkande.
Vi är alla medvetna om hur snabbt utvecklingen går inom detta område, och det har glatt oss mycket att efter det ursprungliga förslaget kunna se att många av betänkandets rekommendationer redan införts, eller åtminstone är föremål för seriösa överväganden.
Det är intressant att notera att så sent som i går kväll så var det inte bara kommissionen som visade sig intresserad, utan det var Jacques Chirac som i ett tal gav en utfästelse att alla mellan- och högstadieskolor skulle vara anslutna till informationssamhället år 2000, samt att sänka mervärdesskatten på multimediaprodukter.
Jag hoppas att detta begränsas till multimedia för utbildning.
Innan jag fortsätter är det viktigt att upplysa er om varför jag lagt fram fem ändringsförslag till mitt betänkande, och en tidplan enligt vilken de skall vara genomförda år 2000.
Några ledamöter har frågat: " Varför år 2000, varför inte år 1999 eller 2001? "
Anledningen är helt enkelt att den jämförande undersökningen, pilotprojekten och lärarutbildningen kan alla ha genomförts till dess.
Om vi inte ställer upp mål i tidplanen kommer vi inte att ha någon ram att basera de förslag som ingår i detta betänkande på.
Av det skälet hoppas jag att alla kommer att stödja dessa ändringsförslag.
Europeiska unionen måste ställa upp normer.
Jag har just hört att Bangemann är mycket för normer och hoppas därför att han kommer att ta till sig förslaget om normer i detta betänkande.
Det är viktigt att medlemsstater runt om på vår kontinent kan uppfylla dessa normer.
Annars kommer vi att utvecklas till en informationsrik elit, som inte kommer att göra något för att bidra till den sociala sammanhållningen i hela Europa.
Det första vi bör göra är att förse våra barn med denna nya sektors verktyg, men för att göra det måste vi först förse våra lärare.
Medlemsstaterna bör överväga införandet av obligatoriska IT-moduler i utbildningskurser för lärare.
Detta måste kompletteras med livslångt lärande, så att de kan hålla jämna steg med den nya teknologiska utvecklingen.
Föräldrar bör dessutom uppmuntras att intressera sig, så att vi slipper se ett teknologiskt generationsgap uppkomma.
Denna teknologiska utveckling går så fort att det är viktigt att vi överväger vad som är möjligt, så att vi anpassar våra utbildningsanstalter med hänsyn därtill.
Datorer kan idag göras så små att eleverna lätt kan gömma dem för såväl lärare som föräldrar.
De skulle till och med kunna gömma dem i sina gymnastikskor.
Inhämtning av data kommer att bli en självklar sak för många elever.
Jag besökte nyligen en skola i min valkrets, där eleverna fick en uppgift som bestod i att gå ut och rita en bild av en atom.
En av eleverna kom tillbaka med den senaste bilden från MIT: s hemsida.
Det är utbildning på den nivån vi talar om.
De måste därför få lära sig att analysera den information de hämtar in.
Vi måste säkerställa att de lär sig att tolka data och att utvärdera dem på ett kritiskt sätt.
Och allra viktigast är att vi måste säkerställa att kvinnor tar de möjligheter som erbjuds, så att de inte marginaliseras ytterligare under 2000-talet.
Det kommer också att finnas möjligheter för dem som lär sig långsamt att utvecklas i sin egen takt och, mycket viktigt, för glesbygdsområden, så att de inte känner sig marginaliserade.
Vi kommer alltid att ställas inför frågan vem som skall betala för de nya teknologierna, i synnerhet inom utbildningsområdet.
Det verkar därför vettigt att se på exempel på bästa praxis, och se hur vi kan utveckla offentliga och privata partnerskap för att tillhandahålla och säkerställa kvalitet för framtida generationer.
De nya teknologierna kan komma att förändra hela vår kultur och det sätt vi lever på.
Men kultur i ordets mer begränsade innebörd måste också omfattas.
Var kan man bättre säkerställa tillgång till kultur än vid våra bibliotek?
Informationsteknologin kan få en oerhört stor inverkan på våra bibliotek.
Det är därför som det gläder oss att konstatera att kommissionen än en gång svarat upp mot våra krav på att ta fram en kommissionsrapport om bibliotek och IT.
Slutligen, men mycket viktigt, så föreslår jag upprättandet av ett arkiv för årtusendet.
Det skulle då vara ett arkiv i digital form med de större nationella kulturella samlingarna från EU: s femton medlemsstater.
Det skulle vara fritt tillgängligt för alla skolor, utbildningsanstalter och bibliotek i EU.
Men det är viktigt att vi handlar nu.
Det föreligger en betydande risk för att digital ensamrätt kan komma att säljas till de mäktiga multinationella företagen, vilket skulle begränsa allmänhetens möjligheter att se sitt eget kulturarv.
