# ID: svediakorp-gov474955
# author: Bowe (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-03-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 272
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Som en av de sista talarna från den socialistiska gruppen idag skulle jag vilja klarlägga några saker, som kommit upp under debatten med avseende på Langens betänkande.
Den socialistiska gruppen välkomnar detta betänkande.
Det visar att de problem kemiindustrin stått inför under senare år förståtts väl.
Branschen befinner sig i ett tillstånd av ständig förändring, till följd av utvecklingen av global konkurrens.
Det innebär att vi kan stödja de flesta av de åtgärder som föreslås i betänkandet, för att hjälpa branschen att anpassa sig för att möta denna konkurrens.
Det föreligger emellertid fortfarande vissa meningsskiljaktigheter mellan socialisterna och kristdemokraterna, som handlar om mer än bara nyanser.
Det finns frågeställningar som rör frisläppandet av energitillgångar och avreglering av det författningsmässiga ramverket för branschen, där vi inte kan vara helt överens med kristdemokraterna.
Det handlar i synnerhet om tillämpningen av frivilliga överenskommelser för att få till stånd en koldioxidskatt.
Socialisterna betraktar de frivilliga överenskommelsernas roll som ett komplement till lagstiftningen, men inte som en ersättning för den.
Vad gäller kolskatten så ser vi det som nästan oundvikligt att några medlemsstater kommer att införa en sådan.
Den måste därför läggas upp på ett förståndigt sätt.
Den europeiska kemiindustrins framtid ligger i att bygga på den bas vi redan har: en högvärdesindustri som framställer högvärdesprodukter, med en välutbildad arbetsstyrka som avlönas och belönas väl för sitt arbete.
Detta är framtiden för den europeiska kemiska industrin, inte avreglering, och inte en inriktning på konkurrenskraft som innebär att det billigaste är bäst.
