# ID: svediakorp-gov474901
# author: Stenmarck (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-03-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 429
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
År 1996 ökade antalet nyregistrerade bilar inom EU med 6, 5 procent.
Detta är dock en betydligt lägre siffra än under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet.
Detta är som jag ser det ett tilltagande problem, eftersom bilparken helt enkelt blir för gammal.
Detta är ett steg i fel riktning, framför allt sett mot bakgrund av att varje ny bil på Europas vägar både är en något säkrare och en något miljövänligare bil än den som i andra änden går till skrot.
Om man då samtidigt vet att närmare 50 000 människor dödas på EU: s vägnät varje år och att transporter, inte minst sådana transporter som just bilar står för, utgör en stor del av våra miljöproblem, så är det viktigt att vi fattar den typ av beslut som gör att Europas bilindustri utvecklas väl.
Både mot bakgrund av Donnellybetänkandet och den tidigare debatten om Renault finns det anledning att fundera över hur vi politiker egentligen skall försöka påverka händelseutvecklingen.
Det är naturligtvis ingen tvekan om att konsekvenserna blir synnerligen allvarliga om Renault lägger ned sin fabrik i Vilvoorde i Belgien.
Samtidigt finns det dock anledning att varna för att när vi politiker lägger oss i var ett företag skall etablera sin verksamhet, så blir kanske konsekvensen att denna etablering inte sker varken i Belgien eller Spanien eller någon annanstans inom EU, utan att den sker utanför Europas gränser.
Då har vi alla förlorat på det.
Enligt min mening borde det i stället vara önskvärt att göra EU: s bilindustri till den ledande.
I detta sammanhang tror jag att vi politiker har större möjligheter att vara med och påverka, eftersom delar av Europas bilindustri i dag är ledande när det gäller t.ex. säkerhetshöjande åtgärder.
Flera har också kommit väldigt långt vad gäller forskning för att genom t.ex. hybridfordon eller batteriteknik finna alternativ till dagens förbränningsmotor.
Detta måste som jag ser det nu vara en av de absolut största utmaningarna på miljöns område.
Det vore önskvärt.
Jag är övertygad om att Europas bilindustri klarar utmaningen att ta fram detta alternativ och göra det konkurrensmässigt och kommersiellt gångbart.
Det må ta 10, 15 eller 20 år, men bilindustrin klarar detta under förutsättning att vi inte lägger ytterligare krav på den.
Min fråga till kommissionär Bangemann är om kommissionen är beredd att ställa upp ett mål och därefter konsekvent arbeta för att uppnå just det miljömässiga målet.
