# ID: svediakorp-gov474900
# author: Rapkay (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-03-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 439
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, kolleger!
Genom sitt betänkande om en politik för att stärka Europeiska unionens industriella konkurrenskraft framlade kommissionen 1994 en strategi för ett horisontellt synsätt på en modern industripolitik.
Att befrämja immateriella investeringar, utveckla industriellt samarbete, garantera rättvisa konkurrensvillkor och modernisera den offentliga sidan är fortfarande verksamhetsområden av strategisk betydelse för de industrisektorer som debatteras i dag.
Parlamentet betonade den gången uttryckligen denna ansats i sitt beslut men uppmärksammade även andra punkter, och jag vill gå in på två av dem.
Första punkten är att samhällsorienterade och miljövänliga produkter och produktinnovationer ska vara den industriella utvecklingens ledstjärna.
För det andra har vi pekat på, att man förutom erkända tillväxtområden som kommunikationsteknik, bioteknik, miljöteknik och högteknologi i största allmänhet måste ge akt på att bevara och utveckla konkurrensförmågan hos traditionella industrisektorer.
Därmed menar jag inte gamla industrier utan befintliga sektorer som genom modernisering måste bevaras konkurrenskraftiga, i betydelsen av hög brukskvalitet och miljökvalitet hos produkterna.
Begreppet " föråldrade industrigrenar " ser jag för övrigt som tvivelaktigt.
I Tyskland nedsvärtas genom detta begrepp en hel bransch och dödförklaras inte bara den utan hela förädlingskedjan, inklusive dess moderna teknik.
Men så går det när man ersätter modern industripolitik med nyliberalt svammel.
Nu är det ingen som kommer på tanken att tala om föråldrade industrigrenar när det gäller den kemiska industrin och bilindustrin.
Med all rätt!
De är nämligen våra viktigaste färdigvaruindustrier med sina 3, 5 miljoner arbetstillfällen och med marknadsandelar som visar, att det handlar om nyckelgrenar för den europeiska ekonomin.
Vad sjöfartsnäringen beträffar har ju kollega Katiforis pekat på att också den intill nyligen räknades som en föråldrad bransch.
Först under senare år har insikten slagit igenom att tillbakagången av ekonomiska och strategiska skäl inte bara måste hejdas utan förbytas i uppsving.
Låt mig därför bara nämna två aspekter som är av strategisk betydelse för de i dag debatterade sektorerna.
För det första betydelsen av investeringar i utbildning och ständig fortbildning, som dock inte bara ska stärka de tekniska kvalifikationerna.
Lika viktigt är att befrämja och utnyttja kreativiteten hos alla som medverkar i produktionsprocessen.
Därmed får den sociala dialogen en nyckelroll för att öka konkurrenskraften.
För det andra en varaktig utveckling av högvärdiga kvalitetsprodukter med hjälp av en ren teknik, det vill säga inte hoplappning av miljön i efterhand utan produkter och metoder med inbyggt miljöskydd.
Först då kan man med rätta använda den beteckning som kommissionen har i sitt meddelande om den kemiska industrin: exemplariskt.
