# ID: svediakorp-gov474880
# author: Féret (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-03-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 342
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, den franska regeringens illavarslande beslut, för vilket Schweitzer endast är verkställare, att göra - inte 3 000 - utan 6 000 belgiska arbetare arbetslösa, bekräftar Frankrikes vilja att etablera sig vid sidan av Storbritannien och Tyskland i klubben för de nationer som endast väntar sig förmåner av Europa, utan att åta sig de krav som är förknippade med en elementär solidaritet mellan våra folk.
Detta förhållande är inte nytt.
Arbetarna i mitt land, Belgien, faller regelbundet offer för omlokaliseringar inom gemenskapen sedan mer än 15 år.
De första salvorna avfyrades av engelsmännen då British Leylands löpande bands-produktion togs hem till Förenade kungariket, dittills etablerat i Vallonien.
För att inte bara nämna bilindustrin, vill jag påminna om de successiva stängningarna av Tudor -batteriernas produktionsenheter, sedan Champion -tändstiften samt de allvarliga hot som tynger arbetarna vid Volkswagen fabriken i Forest.
Den här situationen inspirerar mig till flera reflektioner.
I första hand borde Renaultledarnas omedgörliga attityd ge en del politiker, som dyrkar det franska och som drömmer om Valloniens införlivning med Frankrike, något att tänka på.
Vidare tänker jag på de ofrånkomliga vedergällningsåtgärder som de belgiska konsumenterna spontant kommer att vidta, genom att bojkotta alla produkter som är tillverkade i Frankrike och som, när allt kommer omkring, är långt ifrån oersättliga.
Slutligen bedömer jag att tiden är kommen för Belgien att kräva Frankrike på de tre miljarder nya franc som stals av de belgiska spararna 1994, då den franska statens bolag AGF återtog det belgiska försäkringsbolaget Assubel.
Tre miljarder franska franc, det är mer än vad som behövs för att ge en stabil sysselsättning åt arbetarna vid Renault - Vilvoorde, och även till arbetarna vid Clabeck, Forges.
Detta, herr ordförande, ärade kolleger, är vad man hade kunnat göra, vad man borde ha undvikit, om Europa hade gett sig själv medlen till en nödvändig solidaritet med de europeiska arbetarna.
