# ID: svediakorp-gov474879
# author: Van der Waal (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-03-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 226
# sentences: 10
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Det plötsliga meddelandet om nedläggningen av Renault-fabriken i det belgiska Vilvoorde varvid 3 100 människor direkt förlorar sitt arbete är en tragedi, så mycket mer som det står i strid med det europeiska direktivet, för det har inte varit minsta tal om någon överläggning med arbetstagarna.
Med tanke på Renaults multinationella karaktär ligger det nära till hands att man även förväntar sig åtgärder från Europeiska unionen.
Det är begripligt att kommissionär van Miert i det sammanhanget inleder en undersökning av den spanska statens stöd till Renault-etablering i Spanien.
Och att kommissionär Flynn på nytt ser över reglerna om rådslag i företagsrådet.
Men kan unionen inte göra mer?
Det har antytts att det franska företaget Renault har lättare att komma fram till en nedläggning av en belgisk fabrik än av en fransk.
Det må vara hur det vill med den saken, det råder inget tvivel om att skyddet för arbetstagarna i vilken medlemsstat det vara månde måste stå i förgrunden.
Vid varje företagssanering hör det till ett ansvarsfullt socialt program och där brister det i detta fall.
Men måste vi inte även erkänna att ett multinationellt företag som av företagsekonomiska skäl tvingas vidta saneringsåtgärder, har möjlighet att koncentrera sin tillverkning inom den inre marknaden på den plats där kostnaderna är lägst?
