# ID: svediakorp-gov474866
# author: Chanterie (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-03-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 571
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Herr kommissionär!
Beslutet att med kort varsel lägga ned Renaults anläggning i Vilvoorde utan överläggningar har med rätta väckt ont blod inte bara hos de direkt drabbade utan även i breda lager av befolkningen.
I PPE-gruppens namn vill jag uttrycka vår solidaritet med protestaktionen idag i Paris och med de drabbade i Vilvoorde.
Vi är upprörda och chockade, inte bara för nedläggningen som sådan, utan även och kanske framför allt genom cynismen hos en utländsk företagsledning, som utan föregående överläggningar meddelar att ett stort företag om ett tjugotal veckor kommer att stängas.
I sig är europeiska industriella omorganisationer inga ovanligheter.
Man säger att konkurrenskraften inom sektorerna och konkurrensen på världsmarknaden dessvärre leder till företagsförflyttningar, nedskärningar, ändringar och nedläggningar.
Två fundamentala iakttagelser.
Den första: Det går inte ihop att vi möjliggör rörelsefrihet för varor och tjänster och avskaffar de mellanstatliga gränserna för arbetstagare och arbetsgivare för att sedan vara tvungna att konstatera att samma gränser begränsar vilka företag som får finnas kvar och vilka företag som måste försvinna, bortsett från produktivitet och prestanda utan på grund av nationalitet.
Att kommissionen indirekt skulle stödja ett sådant beslut eller till och med uppmuntra det genom att låta företaget i fråga åtnjuta ett nationellt stöd för att låta bygga ut en annan anläggning kan man inte försvara.
Vi motsätter oss på det bestämdaste stöd till företagsförflyttningar med europeiska medel.
Europeiska pengar är till för att skapa arbete och inte för att flytta arbeten.
En ekonomisk och monetär union utan effektiva och tillräckliga sociala korrigeringar är inte acceptabel, och outhärdlig för arbetarna och tjänstemännen själva.
Vi måste tyvärr konstatera att det sociala Europa kommer 10 år efter jämfört med den inre marknaden och den ekonomiska och monetära unionen.
Så kommer jag till min andra iakttagelse: Politiskt, socialt och moraliskt kan man inte genomföra en nedläggning utan överläggningar.
Tyvärr, hur man vrider och vänder på saken, är den europeiska lagstiftningen om information och konsultation inte tillräckligt kraftfull.
Revisionen 1992 av direktivet " kollektiv uppsägning " blev alltför begränsad genom ministerrådets slapphet, mot Europaparlamentets och kommissionens förslag.
Det måste understrykas: Rådet bär i detta sammanhang ett förkrossande ansvar.
Vi begär att kommissionen förbereder en ändring och hoppas att rådet denna gång inte kommer att smita undan.
Ändringen måste vara inriktad på att införa nullitetssanktionen om ingen överläggning äger rum.
Arbetstagarens rätt till överläggningar och medinflytande är ingen fråga om artighetsregler eller formella krav.
Det handlar om att " utnyttja chanser " för att söka efter möjligheter som kan förekomma en nedläggning eller som kan begränsa eller förebygga följderna och framför allt nackdelarna av en nedläggning.
Volkswagen i Tyskland gav för tre år sedan ett helt annat exempel, som byggde på solidaritet mellan arbetstagarna varigenom 30 000 arbetare vid fabriken kunde stanna kvar.
Vi ber Renault med eftertryck att följa det exemplet och ta tillbaka beslutet.
Herr ordförande!
Rådet upprepar gång på gång att kampen mot arbetslösheten i Europa prioriteras, men det saknas en europeisk ansträngning att garantera sysselsättningen eller skapa arbetstillfällen, den senareläggs eller utmärker sig för blygsamhet.
I Europa görs mer för djurskydd än för människorna.
Det är inte svårt att förstå varför man ställer sig avvisande mot detta Europa.
