# ID: svediakorp-gov474802
# author: Monti (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-03-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,090
# sentences: 41
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Jag tackar de olika utskotten och särskilt föredraganden Waddington, Hawlicek och Trakatellis.
Genom sin vitbok har kommissionen velat ge ett bidrag till debatten om vårt samhälles framtid, särskilt i de frågor som rör utbildningens roll i ett samhälle med pågående sociala förändringar.
Härvid har man särskilt beaktat vilka möjligheter som finns att dämpa arbetslösheten, vilken idag upplevs som ett drama.
Det är uppenbart att denna debatt är nära kopplad till den samhällsmodell man väljer för Europa.
Det rör sig om att presentera för medborgarna gemensamma mål och värden; jag tänker då särskilt på utvecklingen av den livslånga utbildningen.
Från det att vitboken presenterades, har kunskapssamhället blivit ett begrepp som blivit en viktig referenspunkt för reflektion.
Den åsikt som kulturutskottet företräder och som framlagts av Hawlicek, har understrukit detta tema genom att ta upp ett antal förslag från vitboken: höjning av den allmänna kulturnivån, utveckling av kreativitet och kritisk förmåga, språkkunskaper.
De tre stora motorerna för förändring som påvisats i vitboken - dvs. internationaliseringen, informationssamhället, den vetenskapliga och teknologiska revolutionen - har i grunden inte ifrågasatts.
Dessa element har accepterats som en allt viktigare bas för vidare diskussion kring frågorna om utbildning.
Men så har det egentligen inte varit förrän till helt nyligen.
Parlamentets rapport, inklusive många andra ställningstaganden, understryker emellertid det faktum att dessa tre faktorer är alltför begränsade och att det därför är nödvändigt att beakta åtminstone två andra viktiga element, vars betydelse delvis hade undervärderats i vitboken.
I första hand befolkningstillväxten.
Betydelsen av denna faktor understryks dels av parlamentsrapporten, dels av rapporten från Europeiska fackliga samorganisationen (EFS).
Man har alltså i alltför hög grad bortsett från ålderspyramidens förändringar med avseende på den yrkesaktiva europeiska befolkningen.
Det är således uppenbart dels att dessa förändringar leder till ett ökat behov av utbildning av vuxna i arbetslivet, dels att frågan om utbildning inte bara är något som rör den yngre generationen.
I den här saken vill jag erinra om att kommissionen inom kort kommer att inför rådet och parlamentet presentera den första europeiska rapporten om möjligheterna till fortlöpande utbildning inom EU, en rapport som är en uppföljning av rådets rekommendation från 1993 kring detta tema.
Rapporten kommer även att ta upp vilka vägar som står till buds för fortsatt diskussion i denna fråga, en fråga som äger högsta prioritet för EU: s politik för yrkesutbildning.
Den andra punkten som blivit föremål för reservationer och rentav för kritik, gäller vilken roll i första hand de sociala parternas aktörer och huvudpersoner ska spela.
Arbetslivets och den ekonomiska världens olika aktörerna har viktiga roller som inte kan ersättas.
Boogerd-Quaak och Lindqvist har lagt fram tilläggsförslag som speglar denna insikt.
Utifrån detta perspektiv kritiserar parlamentet - i första hand enligt Menrad - vitboken för att den inte gjort någon analys av medlemsstaternas system.
I det här sammanhanget är det nödvändigt att påpeka att vitbokens syfte var att starta en mer fördjupad debatt om utvecklingen inom samhället och inte om enskilda utbildningssystem.
Vidare vill jag påpeka att i kommissionens arbetsplan ingår att presentera ett stort antal viktiga dokument kring de olika systemen: grundläggande siffror om utbildning och - för första gången - om yrkesutbildning, rapport om fortlöpande utbildning, underhandsrapporter om " Sokrates " och " Leonardo da Vinci ".
Det är nödvändigt att ge exakta svar på två frågor som parlamentets betänkande har sett med oro och som man ansett vara väsentliga under debatterna både inom utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning och media, och inom utskottet för sysselsättning och socialfrågor.
Det rör sig om de finansiella resurserna.
I parlamentets betänkande betonar man mycket starkt hur viktigt det är att anpassa de finansiella medlen till vitbokens mål och till realiserandet av kunskapssamhället.
Det är nödvändigt att erinra om att vitboken har föreslagit ett genomförande av en lång serie experiment, vilka vi redan påbörjat inom ramen för programmen " Sokrates " och " Leonardo da Vinci " och under beaktande av de medel som redan ställts till förfogande för dessa program.
Komplementerande medel har genom strukturfonderna ställts till förfogande framför allt för den andra möjlighetens skolor.
Kommissionen studerar för närvarande ett förslag till beslut om finansiering av " Sokrates " för de närmaste två åren.
I denna fråga räknar vi med att få parlamentets stöd.
Vilka är då kommissionens planering för den närmaste tiden?
Kommissionen har planerat att innan sommaren börjar presentera inför rådet och parlamentet ett meddelande vari man framlägger resultaten av de olika debatterna som man på lokal, nationell och EU-nivå haft inom EU: s institutioner, allt inom ramen för de olika ekonomiska och sociala instanserna samt tillsammans med experter.
I rapporten kommer man att lägga särskild vikt vid de frågor som tagits upp under de temakonferenser som organiserats av kommissionen kring vitbokens fem mål, samt vid de lärdomar vi redan gjort inom dessa områden.
I detta meddelande kommer kommissionen inte att berätta om de allmänna lärdomar man gjort; i stället kommer man att för varje definierad målsättning framlägga vilka svårigheter som finns och vilka insikter och lärdomar man nått fram till.
Det kalendarium som fastställts genom rådets olika beslut enligt vilka " Sokrates " och " Leonardo da Vinci " inrättats, är att betrakta som gynnsamma.
För vart och ett av dessa program är det planerat att kommissionen under 1997 ska presentera en mellanliggande utvärderingsrapport, och under första halvåret 1998 förslag till en fortsättning av programmen efter deras utgång 1999.
I utvärderingsrapporten om hur vitbokens mål uppfyllts, kommer kommissionen att presentera ett antal riktlinjer för hur man på ett mer generellt plan ska kunna uppfylla de uppställda målen.
Denna rapport, inklusive mellanliggande utvärderingsrapporter, kommer att ge både rådet och parlamentet underlag för att under slutet av 1997 och början av 1998 kunna föra en inledande debatt om allmänna riktlinjer.
Därigenom kan denna inledande debatt ge underlag till de kommande förslagen till revision av både Sokratesoch Leonardo da Vinciprogrammet, förslag som alltså kommer att presenteras inför rådet mot slutet av första halvåret 1998.
Vi delar därför parlamentets oro inför möjligheten av en särskild aktion med siktet inställt på att befrämja lärlingsskapet, utan att man i denna fas definierar instrumentet för samma aktion.
