# ID: svediakorp-gov474772
# author: Monti (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-03-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 888
# sentences: 33
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, ärade parlamentsledamöter, herr Minister!
Jag uttrycker min tillfredsställelse över det betänkande som framlagts idag i frågan om hur Schengensamarbetet fungerar och hur dess framtid ska bli.
Och jag vill särskilt ge en eloge till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter och inrikesfrågor, och till ledamot van Lancker som varit föredragande i frågan.
Detta betänkande visar tydligt att Schengenavtalet är ett speciellt avtal.
Å ena sidan kan man säga att avtalet hör ihop med målsättningen att ta bort personkontrollen vid de inre gränserna - se artikel 7A i Traktaten; å den andra sträcker sig dess verkan utanför gränserna för EU.
Detta förhållande understryks dels i er redogörelse för hur samarbetet för närvarande fungerar, dels i ert ställningstagande beträffande frågan hur det bör se ut i framtiden.
Kommissionens syn på Schengen är känd.
Ända från början har kommissionen varit positivt inställd till Schengeninitiativet och sett det som ett slags laboratorium eller som ett element som förebådar Europeiska unionen, men som även gradvis kommer att ersättas av andra EU-instrument.
I detta sammanhang vill jag nämna att på mitt initiativ presenterade kommissionen i juli 1995 de tre förslagen som syftar till att komplettera reglerna för förverkligandet av den nämnda målsättningen inom hela EU-området.
Mot bakgrund av dels alla de förseningar som ackumulerats inom EU för det angivna målet, dels det faktum att det inte alls är säkert att de tre förslagen skulle bli omedelbart verkställda, även om de skyndsamt antogs, så har Schengenavtalet inte bara fått sin ställning som viktigt instrument befäst, utan det har även ökat i betydelse.
Schengensamarbetet, inklusive utökningen av dess område, är nämligen den enda väg som står till buds för att medborgarna nu och i framtiden ska kunna utnyttja sin rätt till fri rörlighet och till säkerhet inom medlemsländerna.
Men detta betyder inte att Schengen är den bästa av lösningar och att allt fungerar på bästa sätt.
I betänkandet pekar man på ett par saker som inte fungerar väl, och i detta avseende delar jag något av er oro.
I första hand tänker jag på bristen på öppenhet.
Men jag är däremot inte benägen att dela all er oro, vilket jag strax ska utveckla närmare.
Beträffande öppenheten vill jag inte undanhålla för er att jag i egenskap av kommissionens representant i Schengens exekutivkommitté, inför samma kommitté har hävdat nödvändigheten av bättre information till allmänheten om avtalet.
Detta mitt agerande har fått exekutivkommittén att fatta beslut om att till Europaparlamentet översända den första årsrapporten om avtalets tillämpning.
Personligen anser jag det vara mycket viktigt att medborgarna får information om sina rättigheter; lika stor vikt lägger jag vid det faktum att vi inte kan få medborgarna med oss i uppbyggandet av ett nytt Europa förrän vi kan presentera för dem en gemensam marknad som är grundad inte bara på stor rörelsefrihet för varor, tjänster och kapital, utan även - som tidigare sagts - på friheter för medborgarna själva, friheter som ännu inte är tillfredsställande.
Informationen till medborgarna är en central och viktig fråga.
Ett bevis för detta är den inom EU nyligen genomförda informationskampanjen " Europamedborgare ".
Jag anser att man även beträffande Schengensamarbetet borde genomföra en liknande allmän informationskampanj.
Härvid kunde man t.ex. informera de medborgare från tredje land som bor i något av Schengenavtalets länder om de rättigheter som avtalet ger dem, särskilt rätten för dem som äger uppehållstillstånd att utan visumtvång och på vissa bestämda villkor förflytta sig mellan avtalsländerna.
Det andra stora problematiska området som ni pekat på och där jag också delar er oro, är den demokratiska och juridiska kontrollen av Schengen.
Men Schengensamarbetet står emellertid inte utanför all demokratisk och juridisk kontroll; kontroll utövas nämligen av de nationella parlamenten och av avtalsländernas domstolar.
Men eftersom avtalet hänger ihop med förverkligandet av det i artikel 7A angivna målet, vore det logiskt om de europeiska institutionerna, och då särskilt Europaparlamentet och EG-domstolen, kunde verka inom detta område.
Efter dessa synpunkter på de institutionella bristerna i Schengensamarbetet går jag över till era överväganden kring avtalets framtid, överväganden vars huvudlinjer jag ansluter mig till.
I första hand står det klart att målet att eliminera personkontrollen vid de inre gränserna är ett mål som gäller hela EU.
Därför borde helst detta mål också realiseras med hjälp av unionens egna beslutsprocesser och juridiska instrument, instrument som efter hand skulle ersätta avtalets egna instrument.
Vi bör alltså fortsätta vårt arbete i syfte att få rådet att godta de framlagda förslagen.
I andra hand vill jag ta upp betänkandets andra linje för Schengens framtid: om och endast om denna linje inte leder till de önskvärda resultaten, borde man titta på en annan lösning, nämligen en integrering av Schengen i Fördraget om Europeiska unionen.
Även här delar jag er uppfattning.
En integrering av Schengenavtalet i detta fördrag kan accepteras endast under den förutsättningen att det kan leda till institutionella vinster.
Det betyder vidare att en eventuell integrering av avtalets akter i Fördraget om Europeiska unionen måste ske i samma takt som de europeiska institutionerna får kompetens härtill.
