# ID: svediakorp-gov474720
# author: Hory (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-03-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 384
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, på grundval av artikel 19.4 i arbetsordningen vill jag både tacka och gratulera er.
Samtliga närvarande vet att vårt parlament blivit utsatt för de franska myndigheternas kritik i samband med att resolutionen om rasism och främlingsfientlighet antogs av parlamentet den 20 februari i år.
Min grupp, den radikala alliansen, tog initiativet till denna resolution och vi vill återigen framföra att den var juridiskt välgrundad samt att fördragets inledning ålägger unionen och dess medlemsstater att respektera de grundläggande rättigheterna såsom de garanteras i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.
Resolutionen var juridiskt välgrundad och, då jag var en av resolutionens redaktörer, vill jag framhålla att den även var politiskt välgrundad eftersom vi krävde att Frankrike skulle dra tillbaka ett lagförslag och framförallt en bestämmelse som införde en skyldighet för varje människa att anmäla när utlänningar som bott hos dem ger sig av.
Ur politisk synpunkt hade vi alltså rätt.
Det bevisar den franska regeringens beslut att återta den mest kontroversiella bestämmelsen.
I stället för att betona att Europaparlamentet skulle gjort något fel, skulle den franska regeringen tacka oss för att vi tillsammans med andra bidragit till att hindra den från att begå ett politiskt misstag.
Men därtill begick den franska regeringen ytterligare ett misstag, nämligen när den franske utrikesministern ansåg det lämpligt att säga att Europaparlamentet inte var värt namnet parlament.
Jag kommenterar inte detta uttalande.
Som jag redan sagt, vill jag endast tacka er, herr ordförande, och gratulera er till att både ha tydligt klargjort parlamentets ståndpunkt och samtidigt satt denna incident i sitt rätta sammanhang.
Själva incidenten var egentligen ingenting.
Däremot var det viktiga det som den visade, nämligen att den franska regeringen, som inte med ett enda ord fördömde de rasistiska uttalandena, utsåg sin fiende: Europaparlamentet!
Det avslöjar en märklig uppfattning om balansen mellan institutionerna och det visar den franska ståndpunkten i samband med regeringskonferensens kommande slutsatser.
För vår del vill vi betona att vi även i framtiden kommer att ingripa varje gång som den europeiska humanismens värderingar ifrågasätts, inom en medlemsstat eller utanför unionen, värderingar på vilka våra försök att bygga Europa grundas.
(Applåder från ARE-gruppen)
