# ID: svediakorp-gov474690
# author: Papoutsis (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-02-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 738
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, jag skulle först och främst vilja tacka de ärade parlamentsledamöterna för deras inlägg, oberoende av tonen eller den kritik som de framförde.
Jag känner för övrigt mycket väl till att i denna sal tjänar vi alla demokratin och följaktligen respekteras alla synpunkter förutsatt, naturligtvis, att vi alltid refererar till sanningen och till verkligheten.
Jag skulle först av allt vilja referera till Pollacks och Eismas kommentarer, som avsåg frågan om hur det kom sig att Europakommissionen har godkänt avtalet med Canada och Ryssland, vilket inte förutser ett totalt förbud för fällor av saxtyp.
Jag skulle vilja säga er, liksom jag för övrigt sa i mitt tal, att kommissionen känner till att avtalet framkallar vissa problem just av den anledningen att det inte formellt förutser förbudet av alla typer av saxfällor.
På denna punkt består emellertid vissa missförstånd och jag skulle vilja att ni tillät att jag förklarar dem:
Jag tror att vi alla kommer ihåg att förordning 3254 / 91 angående fällor av saxtyp förutser två skilda möjligheter till kringgående av Europeiska unionens handelsrestriktioner för pälsimportörer och, som jag sa tidigare, dessa två möjligheter är antingen förbudet av användning av fällor av saxtyp eller användning av fångstmetoder som överensstämmer med internationella avtal om modeller för humana fångstmetoder.
Det skulle emellertid vara orimligt och juridiskt ogrundat att kräva av tredje land att även uppfylla dessa två alternativa fall därför att, och jag upprepar, avtalet förutser att det är alternativa fall.
Avtalet med Canada och Ryssland överensstämmer helt tydligt med det andra fallet och följaktligen är det inte bara i överensstämmelse med förordning 3254 / 91 utan stödjer den i handling genom att förutse liknande internationella överenskommelser angående modeller av humana fångstmetoder.
Dessa länder skulle aldrig delta i förhandlingar på någon som helst annan grund och detta framförde de tydligt från allra första stund eftersom de, trots våra försök att tvinga dem till motsatsen, aldrig skulle dela synpunkten att alla fällor av saxtyp är fullständigt brutala eller mer brutala än alla fångstmetoder som används i stor omfattning i Europeiska unionen.
Fram till nyligen stödde rådet detta närmande och det vittnar de direktiv om som rådet överlämnade till kommissionen i juni 1996, direktiv som emellertid inte innehåller någon begäran beträffande ett förbud av någon konkret typ av fällor, inklusive fällor av saxtyp.
Avtalet överensstämmer helt och hållet med direktiven i fråga.
Slutligen beträffande påpekandena av Pimenta, och som denne personligen känner till, så respekterar och uppskattar jag särskilt både hans arbete och hans närvaro under många år i Europaparlamentet, men jag skulle vilja säga att de inte är helt korrekta.
Kommissionen följer föreskrifterna i Fördraget och det förfarande som fastställs i artikel 228, i enlighet med rådets föreläggande.
Europaparlamentet vet också mycket väl att rådet är det som beslutar om det skall vara miljörådet eller rådet för allmänna frågor som skall behandla varje ärende.
Kommissionen är inte den som föreslår det.
Det är alltså inte kommissionen som beslutar utan rådet, om rådet för allmänna frågor skall följa upp ärendet och inte miljörådet.
Europakommissionen följer också alla förhandlingsförfaranden med Europaparlamentet och, som jag sa till er, så ber den, i enlighet med fördraget, om Europaparlamentets åsikt gällande godkännandet av avtalet med Canada.
Beträffande importförbudet, så vidtog kommissionen alla de åtgärder som var nödvändiga för tillämpningen av importförbudet.
Medlemsstaterna hade redan kommit överens om förfarandet i fråga innan miljörådet genomförde det.
Denna förordning antogs av kommissionen och publicerades i den officiella tidningen i början av januari 1997.
Denna förordning som, jag upprepar, överensstämde med rådets direktiv, förutser bland annat att förbudet skulle träda i kraft den första dagen i den tredje månaden efter publiceringen av listan över staterna.
Förslaget om listan över staterna presenterades för Cites (Washington-konventionen) den 19 december 1996 och medlemsstaterna uttryckte sin negativa åsikt angående förslaget från denna kommission den 13 januari 1997.
Även på grund av detta, och i enlighet med förordningen 3254 / 91, vidtar kommissionen lämpliga åtgärder för att föra fram detta förslag till rådet och, som jag nämnde i mitt tal, i varje fall skall jag hålla Europaparlamentet underrättat och följa det förhandlingsförfarande som förutses i Fördraget.
