# ID: svediakorp-gov474671
# author: Papoutsis (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-02-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 702
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, kära ledamöter, jag skulle först och främst vilja tacka utskottet för kvinnors rättigheter, och särskilt föredraganden Lulling, för deras utmärkta arbete.
Betänkandet som vi har diskuterat idag utgör ett klart bevis på Europaparlamentets intresse av att främja frågan om lika möjligheter och lika behandling av kvinnor och män.
Jag tror att frågan om lika behandling av kvinnor som deltar i en egenföretagande makes verksamheter har en särskild betydelse.
Som ni känner till bemöttes denna fråga för första gången på gemenskapsnivå 1986, med godkännandet av rådets direktiv 86 / 613 / EEG, den 11 december 1986.
Efter utvärderingen av de åtgärder som medlemsstaterna vidtagit inom detta område, konstaterades det, såsom det också tydligt uppgavs i betänkandet, att många åtgärder ännu återstår, lika mycket beträffande det sociala skyddet som beträffande ståndpunkten och erkännandet av makars roll som anställda i familjeföretag.
Liksom Gröner betonade, får vi inte glömma att bristen på framsteg i denna fråga delvis speglar den traditionella uppfattningen om makars roll i familjeföretaget.
En uppfattning som inte gör någon skillnad mellan samlivet i äktenskapet och i företaget.
I verkligheten finns det en tendens att makars insatser i familjeföretaget anses självklara, som en förlängning av den äktenskapliga plikten.
Bristen på framsteg speglar också de svårigheter som existerar beträffande anpassningen av socialförsäkringssystemen, samt också beträffande de utgifter som följer på denna anpassning av familjeföretagen, i vilka de två makarna arbetar gemensamt.
Europakommissionen känner till dessa problem.
Den har finansierat många studier, utifrån vilka vi konstaterar att det finns ett viktigt tomrum beträffande socialskyddet för medhjälpande kvinnor.
Men samtidigt är det ett faktum att vanligtvis framhävs inte de existerande möjligheterna till frivillig försäkring eller erhållandet av en separat rättslig status.
Jag skulle på den här punkten vilja betona att frågan om medhjälpande makar innefattas i målen för det fjärde åtgärdsprogrammet på medellång sikt om lika möjligheter.
Europakommissionen har åtagit sig utförandet av en försiktig utvärdering av situationen samt omfattande förhandlingar med alla intresserade parter.
Vårt mål är att undersöka möjligheten av ett förslag till ett ändrat direktiv som skall överensstämma med de verkliga behoven som existerar på detta område.
De rundabordssamtal som ni välkomnade i ert betänkande och aktivt deltog i, förordar ett forum för diskussioner om denna fråga.
Men för att förstå de existerande hindren för ett främjande av socialskyddet för medhjälpande kvinnor, behöver vi mera information om deras synpunkter samt angående yrkesorganisationernas ställning.
Av denna anledning behöver vi anpassa åtgärder och politik som kan variera med tanke på dessa hinders invecklade natur, men också eftersom socialskyddet för medhjälpande makar har koppling till frågor som erkännandet av deras roll inom familjeföretaget, såsom Kestelijn-Sierens så tydligt betonade, och även Thyssen.
Idag lägger vi märke till viktiga förändringar i samhället.
Kvinnorna önskar spela en mera aktiv roll på alla nivåer av arbetsmarknaden, liksom Torres Marques betonade.
Vi står emellertid inför svårigheter och huvudsakligen en brist på finansiering, som Ribeiro mycket klart betonade.
Vi står inför problem som bristen på lämpliga tjänster för rådgivning till företagen.
Bristen på lämpliga insatser från yrkesorganisationernas sida och bristen på erkännande av kompetens.
Omstruktureringen av jordbruket, för övrigt, och förändringarna inom den allmänna jordbrukspolitiken kommer radikalt att ändra livet inom jordbruket och inom denna ram måste förbättringen av kvinnornas status i familjeföretagen inom jordbruket utgöra en prioritering såsom Flemming betonade.
Alla dessa faktorer måste utvärderas samtidigt under diskussionerna av frågan om egenföretagarna och deras medhjälpande makar.
Herr ordförande, jag skulle ännu en gång vilja tacka parlamentet för stödet som det ger i frågan om lika möjligheter och än en gång lyckönska Lulling till hennes utmärkta betänkande.
Jag är säker på att vårt samarbete kommer att fortsätta med samma prioriteringar och samma mål.
Idag måste frågan om lika möjligheter mellan kvinnor och män kraftigt betonas, för att vi skall kunna svara mot vår tids krav och för att på ett mera effektivt sätt utveckla politiken angående integreringen av kvinnorna på arbetsmarknaden.
Jag tackar er så mycket.
