# ID: svediakorp-gov474663
# author: Gröner (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-02-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 517
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande!
Värderade kollegor!
Jag vill tacka föredraganden, som har bemödat sig om att lägga fram ett balanserat betänkande, som även har fått stort godkännande i utskottet för kvinnors rättigheter.
Som sagt, det övervägande flertalet medhjälpande makor och makar till egna företagare är kvinnor, som arbetar tillsammans med sina makar inom jordbruk, hantverk, handel samt fria yrken.
De flesta kvinnorna medverkar i denna verksamhet, utan att deras rättsliga status erkänns, och många spelar - framför allt vad gäller skötsel av lantbruksföretag - en lika viktig roll som sina makar.
Det är emellertid svårt att fastställa det uppskattade värdet av antalet makar, och det faktum att det just inte finns några fastlagda exakta kriterier, försvårar det här sammanhanget ytterligare.
En del är sysselsatta på heltid.
Dessa dyker då upp som normalt registrerade arbetstagare och är socialt försäkrade som alla andra arbetstagare.
Andra omfattas inte på något vis, vilket leder till svårigheter vid en eventuell skilsmässa eller om parterna går isär och framför allt kvinnorna blir stående i regnet utan någon socialförsäkring.
Andra är delägare i företaget - det finns alltså en mängd olika möjligheter.
Här skulle direktivet från 1996 skapa en gemensam lösning.
Den är emellertid oprecis i utförandet och oprecisa formuleringar försvårar här skapandet av en gemensam status.
Till detta kommer också det dröjande genomförandet i medlemsstaterna.
Medlemsstaterna vägrar att överföra ansvar till unionen.
Det leder till blockadattityder.
Vi har det stora problemet att inte ens det sociala protokollet är en del av fördraget.
Därför är det särskilt viktigt att rikta uppmärksamheten på att lika möjligheter tas upp i fördraget om Europeiska unionen och utgör en mycket viktig pelare för kvinnorna och för de medborgerliga rättigheterna i unionen.
Nu är medlemsstaterna föga villiga att göra något här.
Alltså måste vi i Europaparlamentet utöva tryck, för att ge dessa kvinnor högre status.
Var kan vi börja?
Jag anser att betänkandet ger hänvisning om att den obligatoriska registreringen för kvinnorna inte får bli hängande i luften.
Tvärtom måste vi utöva påtryckningar så att alla kvinnor omfattas och att de kan bli medlemmar i den lagstiftade pensions- och sjukförsäkringen, så att det kan ske framsteg här.
Om detta skulle jag vilja säga, att vi vid tröskeln till 2000-talet inte längre kan låta den gamla familjerollen från 1900-talet med äktenskapet som försörjningsinriktning för kvinnorna ligga till grund, när vi har skilsmässosiffror på över 30 %.
Kvinnor måste inte längre vara arbetsmyrorna i familjeföretagen, som utan klagan arbetar tills de är alldeles utmattade och under den dubbla belastningen av yrke och hushållsarbete förlorar all status och alla rättigheter.
Därför behöver vi en oberoende sjuk- och pensionsförsäkring för de här kvinnorna, det måste finnas möjligheter till vidareutbildning och jag anser att det, kvällen före den 8 mars, den internationella kvinnodagen, är det enda krav som Europeiska parlamentet måste ställa fullt ut.
Jag ber om godkännande för betänkandet.
