# ID: svediakorp-gov474656
# author: Van der Waal (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-02-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 328
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande, förpliktad återbetalning av förskott från jordbruksgarantifonderna orsakar regelbundet underlag till diskussioner mellan kommissionen och medlemsstaterna.
Det är i sig inget fel med det.
Men det får därvid endast handla om frågan om kommissionen uppskattat oriktigt utbetalda belopp rätt.
Mulder-betänkandet påvisar att kommissionen också tyvärr har låtit sig ledas av andra kriterier.
En intentionsförklaring från de irländska myndigheternas sida om förbättring av kontrollsystemet var tillräckligt för kommissionen för att sänka standardrättelsen för 1991 för lagringen av irländskt nötkött från 10 % till 5 %.
Därvid negligerades yttrandet från den finansiella kontrollören, som pekade på att de fastställda bristerna inte gav någon som helst anledning till sänkning av böterna.
Sakernas gång är oacceptabel.
Kommissionen behöver inte belöna medlemsstater för utfästelser.
Efterlevnad av gemenskapens föreskrifter måste vara självklar.
Vidare påvisar Mulder-betänkandet att kommissionen inte är konsekvent i utdömandet av sanktioner.
I Frankrike och Italien konstaterades 1991 samma sorts överträdelser som på Irland.
Dessa medlemsstater protesterade inte och var tvungna att oavkortat betala 10 % i böter.
Med beaktande av kommissionens oriktiga användning av godkännandet av räkenskaperna, stödjer jag föredragande i att skjuta upp beslutet om ansvarsfrihet.
Först måste det tydligt fastställas att endast den av gemenskapen lidna skadan är avgörande för standardrättelserna.
Det är därvid högst nödvändigt att skärpa kriterierna för standardrättelser.
Fru ordförande, omfånget av de totala finansiella rättelserna - för 1992 med ett belopp på 800 miljoner ecu - visar att i tillämpningen av de gemensamma föreskrifterna saknas ännu mycket.
Detta är inte bara ett finansiellt problem, utan självklart också skadligt för jordbrukssektorns och unionens anseende.
Därför är jag också som föredragande av den åsikten att utvidgning av tjänsten godkännande hos Revisionsrätten är önskvärt för att öka pålitligheten för de finansiella rättelserna.
Detta obeaktat att en adekvat finansiell förvaltning primärt är medlemsstaternas ansvar och inte är möjlig utan medverkan från den nationella kontrollinstanserna.
