# ID: svediakorp-gov474646
# author: Van der Waal (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-02-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 302
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


I Maastrichtfördraget är det bestämt att utvecklingspolitiken från den Europeiska unionen måste vara kompletterande i förhållande till medlemsstaternas politik.
Men för att uppnå denna komplettering är samordning mellan unionen och medlemsstaterna nödvändig.
Detta sker dock i praktiken relativt lite.
Betänkandet McGowan ger en tydlig bild av det.
Helt riktigt tillskrivs denna brist en avsaknad på politisk vilja hos medlemsstaterna.
Tyvärr går betänkandet förbi, att denna konstaterade ovilja är en följd av skillnaden i medlemsstaternas orientering.
Hos en del står utvecklingspolitiken i handelns tjänst, hos andra är det en del av utrikespolitiken och tillvaratagandet av politiska intressen.
Tänk på det franska agerandet i Afrika.
Sådan skillnad i målsättningar låter sig inte samordnas lätt.
Jag förväntar då inte heller mycket av åtgärderna som föreslagits i McGowanbetänkandet.
Det är beklagansvärt så vida effekten av utvecklingssamarbetet lider av det.
Men vid avsaknad av en europeisk politisk enhet tycks det mig mer ändamålsenligt att, med accepterande av befintlig politisk verklighet, utnyttja möjligheten till samordning maximalt, än att sträva efter det höga idealet av en samordnad utvecklingspolitik från unionen.
I upplysningen till sitt betänkandet säger kollega McGowan att den allmänna opinionen i Nederländerna accepterar att en relativt hög procent av BNP används till utvecklingshjälp, just för att Nederländerna ger en starkt nationell profil på denna hjälp.
Därför måste utvecklingshjälpen inom unionen där det är möjligt, samordnas, men ändå primärt förbli nationell politik.
Framför allt också eftersom det inte handlar om det politiska anseendet som Unionen anser sig behöva få i världen på basis av den använda budgeten för utvecklingssamarbete, utan om de största effekterna i utvecklingsländerna.
Av den anledningen har vi ett förbehåll vid McGowan-betänkandet.
Betänkande av Fassa (A4-0021 / 97)
