# ID: svediakorp-gov474608
# author: Telkämper (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-02-20
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 485
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Baldi har här lagt fram ett mycket utförligt betänkande som återspeglar vad som hänt på de båda sammanträdena.
Det ska hon ha ett stort tack för.
Jag är tacksam för att hon behandlade de enskilda punkterna så ingående, till exempel hur viktigt det var att NGO: na från AVS-sidan öppnat en diskussionsprocess med oss, eller att vi visat en entydig hållning gentemot Nigeria, att beslutet om sanktionerna där var riktigt.
Det visade också besöket av fredsnobelpristagaren Wole Soyinka här nu i veckan.
Jag tror, att det är nödvändigt att poängtera, att AVS-församlingen har intagit en entydig hållning vad gäller landminor, nämligen ett förbud: Framställning och export av landminor ska fördömas.
Ja, jag tror att det är vår skyldighet att se till att verkligen inga landminor produceras i något av våra medlemsländer.
Men även den andra, den utvecklingspolitiska sidan, är viktig.
Det är vår skyldighet att ta hand om offren, att rehabilitera dem, och jag tycker egentligen att man edligen bör förplikta dem som tillverkar dessa minor.
En annan aspekt som hon nämner är frihandelszonen med södra Afrika, artikel 39.
Jag tror att AVSförsamlingarna kommer att leda till att förhandlingarna med Sydafrika får ett gott slut.
Den väsentliga punkten är naturligtvis perspektivet med AVS-EU: s församling, paritetstanken, samarbetstanken som en ny form av den framtida utrikespolitiken och även gestaltningen av den Europeiska Unionens utrikespolitik som sträcker sig längre än grönboken.
Det skulle glädja mig om de impulser som växer fram ur denna församling och den nya grönboken med sina tankar och impulser kan bidra till att vi med avseende på Maastricht II, på den framtida utrikespolitiken, har en egen bas eller egen del som säger: Vi vill ha en civil utrikespolitik.
För ögonblicket har vi faktiskt den situationen att medlen för utvecklingshjälpen skärs ner.
Vi har ingen medbestämmanderätt i AVS: s budget.
Det är riktigt av Baldi att hon påpekar det.
Medlemsländerna måste begripa - det är något vi krävt sedan länge - att den här budgeten blir uppdelad.
Jag tycker att man borde sammanfatta detta i en civil del.
Bara på detta sätt kan man skapa ett perspektiv även för länderna.
Ni skriver - och det är helt riktigt - att två tredjedelar av de fattigaste länderna är AVS-stater, och jag känner inte till någon annan församling som driver tanken om pariteten och dialogen framåt och på så vis lägger grunden för ett stycke utrikespolitik.
Det borde vi värna om.
Vi är tvungna att efter grönboken komma fram till en ny samarbetsform med AVS-länderna.
Min tanke är att man kan utvidga den på andra fattiga länder och detta hör till den civila delen av den Europeiska unionens utrikespolitik.
