# ID: svediakorp-gov474511
# author: Papayannakis (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-02-20
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 234
# sentences: 10
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Jag röstar för ett misstroendevotum mot kommissionen, med ett mycket enkelt resonemang.
Vi godkände undersökningskommitténs betänkande angående ansvaret beträffande Europeiska unionens organisationers och den brittiska regeringens bemötande av BSE.
Detta betänkande är mycket klart och slutsatserna tydliga och obestridliga, för övrigt bestrids de inte.
Frågan som alltså ställs för varje parlamentsledamot är och kommer att vara hur det var möjligt att inte föreslå ett misstroendevotum!
Detta riktas förvisso endast mot kommissionen och naturligtvis kollektivt.
Men vår institutionella ordning tillåter inte ett misstroendevotum mot en enskild kommissionsledamot, ännu mindre mot ministerrådet eller enskilda regeringar.
En grundläggande skyldighet för oss som representanter för Europeiska unionens medborgare och med åtaganden beträffande deras rättsskydd, folkhälsa och säkerhet i vardagslivet är i alla händelser, inom fastställda ramar, att reagera och att ta ansvar och att införa sanktioner så mycket som och där detta är nödvändigt.
I detta ärende är det inte möjligt att säga att de ekonomiska och politiska slutsatserna och någon institution som inte reagerar i enlighet med vad den borde kommer före folkhälsan.
Då skulle vi ha en institutionell kris och inte i det fall då Europaparlamentet skulle godkänna ett misstroendevotum.
Som orubblig Europaanhängare anser jag att Europa behöver starka institutioner och dessa skall sättas på prov och bevisa sitt värde i svåra stunder och inte bara i den dagliga administrationen.
