# ID: svediakorp-gov474420
# author: Blokland (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-02-20
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 433
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, en friare telekommunikationsmarknad kommer år 2005 att erbjuda ca 1, 3 miljoner jobb.
Detta har en fransk undersökningsbyrå kommit fram till.
Dock inte inom telekommunikationssektorn, den kommer att krympa.
Det är just genom förbättrad teleteknik som arbetstillfällen inom andra sektorer kommer att öka.
Det är påfallande att fristående telekommunikationsoperatörer är för en liberalisering och att de statliga bolagen motarbetar denna process.
Dessa bolag måste uppenbarligen gömma en stor dold arbetslöshet.
Vi måste därför se upp med regelverk som utfaller till de statliga bolagens fördel.
Europaparlamentet får inte låta sig vilseledas av fackföreningarnas kortsynthet som endast ser till följderna för antalet arbetstillfällen i stora statliga bolag.
Frågan om fortsättningen av avregleringsprocessen håller oss sysselsatta i denna debatt.
Klarar vi den 1 januari 1998?
Vi hoppas att det inte skall gå till som i postdossiern där Frankrike, Tyskland och sydliga medlemsstater vill skjuta fram avregleringen till 2003.
Europeiska kommissionen kommer tydligen att medverka till detta.
Men vet inte kommissionen att ju längre man väntar desto sämre blir situationen för postsektorn och även telekommunikationsindustrin i Europa?
Stillestånd betyder här verkligen tillbakagång.
Eller riskerar kommissionen kanske en framtida parlamentarisk undersökning efter sitt handlande i telekommunikations- och postdossiern.
Avreglering är bra men inte till varje pris.
Därför har vi utvecklat konceptet om allmänna tjänster.
Jag tror att detta koncept är gångbart om inte definitionen utvidgas så mycket, eftersom vi då fortfarande skulle hålla kvar monopolpositionen medan målet är att avreglera marknaden.
Allmänna tjänster tvingar företag att betjäna hela marknaden och inte att plocka russinen ur kakan.
Men ju mer detaljerade kraven är för de allmänna tjänsterna desto högre blir kostnaderna för bastjänster.
Överreglering är framför allt till nackdel för just de eftersatta grupper vi vill skydda.
Vi måste här söka en optimering.
I detta sammanhang uttalar jag mitt stöd för ändringsförslag 10, artikel 3, men ändringsförslag 19, artikel 7.1, är ett tydligt fall av överreglering.
De gravast hörselskadade väljer en privat texttelefon.
Denna tjänst ingår i de allmänna tjänsterna.
En publik variant är således överflödig.
Vad gäller taxorna menar jag att vi inte behöver fastställa något annat än en rimlig maximitaxa.
Vid fastställandet av ett enhetligt fast kostnadsorienterat pris får inte konkurrenterna någon chans, vilket är till nackdel för konsumenten.
Kostnader är ingen bra måttstock, de kan nämligen vara mycket högre i en viss medlemsstat eftersom man där har att göra med ett ineffektivt statligt bolag.
