# ID: svediakorp-gov474262
# author: Wiersma (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-02-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 477
# sentences: 30
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande, idag talar vi om Algeriet, vilket min grupp anser riktigt.
Algeriet är ett skräckinjagande exempel på en djupgående samhällelig konflikt som vi även kan konfronteras med på andra ställen.
Den sekulära staten konfronteras med våldsamma fundamentalistiska grupperingar.
Situationen verkar hopplös och gör oss modlösa.
De senaste dagarna fick återigen tiotals människor sätta livet till.
Den nuvarande regeringen är inte i stånd att få bukt med våldet och en politiks lösning verkar ännu inte i sikte.
Algeriet hotar att bli Nordafrikas Jugoslavien.
Måttfulla grupper får ingen chans genom det slag som utkämpas mellan regeringen och de beväpnade islamitiska grupperna.
Vi fördömer naturligtvis attentaten kraftfullt, men tycker samtidigt att det är svårt att stödja den algeriska regeringen fullt ut.
Den har fortfarande ett trovärdighetsproblem.
Inget okritiskt stöd som ordföranden mycket riktigt nyss påpekade.
Det är viktigt att isolera terroristerna fullständigt.
Det kan vi komma överens om fort, men den nuvarande algeriska regeringen kan inte göra det själva.
Den rationella dialogen med utrymme för alla och val där alla fredliga partier kan delta är nödvändigt för att nå det målet.
Regeringen har tagit några steg på vägen och de måste fortsätta uppmuntrade av den Europeiska unionen.
Algeriets invånare måste åter få en chans att uttrycka sig.
Valen måste vara fria och säkra.
Vad gör den algeriska regeringen till exempel i det här sammanhanget för att övertyga de partier som inte vill ställa upp?
Om valen lyckas är ett av de största frågetecknen.
Europeiska unionen måste åtminstone försöka stimulera processen mot dialog och val.
Jag tror att den algeriska regeringen måste välkomna det, stimulera den nationella dialogen, kräva utrymme för det borgerliga samhället, kräva ärliga val med maximalt deltagande och goda villkor för alla.
Där det uppstår problem får inte unionen tveka att erbjuda medling.
Den algeriska regeringen verkar inte alltid klara av att bygga broar till viktiga delar av befolkningen.
Så länge det inte finns är det omöjligt att fullständigt isolera attentatsförövarna och finna en väg tillbaka till ett mer fredligt samhälle.
Ett EU-agerande måste enligt den framför oss liggande kompromissresolutionen ske som en gemensam aktion från unionens sida.
Som en gest att unionen tar dess relationer med regionen seriöst och inte går undan för allvarliga problem.
Något sorts agerande från unionens sida är nödvändigt och en sådan gemensam aktion utgör en utmärkt bas.
Frågan är om unionen, det nederländska ordförandeskapet vågar detta.
Förhoppningsvis gör de det eftersom regionen aldrig kommer att bli riktigt säker om unionen undviker den sortens problem, vi kan kalla dem getingbon.
Samtidigt är det ett mycket bra prov för unionens politik gällande de mänskliga rättigheterna och dess försök att integrera denna i sin Medelhavspolitik.
