# ID: svediakorp-gov474261
# author: Patijn (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-02-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 780
# sentences: 46
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande, jag är mycket tacksam mot Europaparlamentet att jag erbjuds denna möjlighet att klargöra rådets ståndpunkter gällande krisen i Algeriet.
Rådet delar helt och fullt parlamentets oro över situationen i Algeriet och följer uppmärksamt utvecklingen.
I förrgår kväll mördades ytterligare 33 invånare i en by söder om Alger.
Enligt uppgifter i pressen fanns det åtta kvinnor och två fyraåriga barn bland offren.
Det ökande politiska våldet förorsakar oss stor oro.
I flera år har båda sidor fört en bitter strid.
Sedan årets början har redan mer än 350 personer, som inte hade något med den politiska konflikten att göra, fått sätta livet till.
Av dem var många kvinnor och barn.
De har utan vidare kallblodigt mördats.
Vi läser nästan dagligen om det i tidningarna.
Det har hela tiden chockat rådet, och det kommer det att fortsätta att göra, att man som hot eller som politisk vedergällning urskillningslöst tagit livet av oskyldiga medborgare.
Förutom att attentaten är omoraliska så är de också meningslösa.
Stödet för de islamitiska extremisterna har inte påvisbart ökat genom attentaten, snarare tvärtom.
Rådet har fortsatt förtroende för de nuvarande algeriska ledarnas strävan att avvärja krisen och fortsätta den redan inslagna vägen mot demokrati.
I kontakten med den algeriska statsmakten underlåter rådet inte att vid upprepade tillfällen uttrycka sin oro för situationen.
Rådet påpekar också att det just från ett land med vilket man håller på att förbereda associeringsavtal förväntas att det hanterar en kris som denna med vishet och återhållsamhet.
Internationella människorättsorganisationer har visat på att det förekommer brott mot de mänskliga rättigheterna i Algeriet, även från myndigheternas sida.
Europaparlamentet har likaså kritiserat de algeriska myndigheternas uppträdande mot de islamitiska extremisterna.
Rådet är mycket medvetet om detta och tvekar inte att plädera hos den algeriska regeringen att de hanterar krisen på ett behärskat sätt.
Gränsen för de mänskliga rättigheterna får inte, och jag upprepar inte, överskridas.
Att snabbt sluta ett associeringsavtal med Algeriet kan vara gynnsamt för landet i dess strävan mot återupprättande av rätt och ordning och mot demokrati.
Rådet hoppas därför att kommissionen inom överskådlig tid kan avsluta de påbörjade förhandlingar på ett bra sätt.
Det här associeringsavtalet ger den Europeiska unionen möjlighet att föra en strukturerad politisk dialog med Algeriet.
Inom ramen för avtalet kan rådet tilltala den algeriska regeringen vad det gäller dess agerande i frågor gällande de mänskliga rättigheterna.
Den enda utvägen ur krisen verkar vara att den algeriska regeringen håller fast vid sin strävan att återgå till demokratiskt och legitimerat styre.
Den algeriska regimen har redan tagit ett antal viktiga steg i den riktningen.
Här kan presidentvalet 1995 och grundlagsförändringen 1996 nämnas.
Rådet uppmanar uttryckligen Algeriet att under 1997 ta nästa i raden av viktiga steg mot demokratisk legitimering, nämligen att genomföra allmänna val.
Som avslutning fru ordförande, i rådets ögon förtjänar Algeriet fortfarande internationellt förtroende och stöd i försöken att klara denna allvarliga och djupa kris.
Fortsatt europeiskt stöd är inte bara av ömsesidigt ekonomiskt intresse utan det passar också in i den anda av politiskt partnerskap som måste känneteckna vårt samarbete med Algeriet.
Denna anda framträder i unionens strävan efter ett associationsavtal med Algeriet.
Det uttrycker allas vår önskan om Medelhavssamarbete i enlighet med " Barcelonakonventionen ".
I den anda av dialog är det inte talan om okritiskt stöd, utan tvärtom förser vi oss med instrument vilka gör det möjligt att vara både kritiska och konstruktiva.
Jag är också övertygad om att det är bra att rådet håller fast vid den nuvarande kursen så länge den algeriska krisen fortsätter.
Kursen innehåller två viktiga element.
Det första är fortsatt europeiskt stöd till Algeriet och den algeriska regeringen på deras väg mot starkare demokratisk legitimering av styret.
Det andra är fortsatta påtryckningar om demokratiseringen och om bättre respekt för de mänskliga rättigheterna.
Enligt rådet är detta sättet för Europeiska unionen att bidra till en lösning på krisen i Algeriet.
Rådets hållning är alltså inriktad på ett längre perspektiv, vilket innebär att algerierna själva löser krisen med hjälp av återgång till demokratiskt styre och kontinuerliga ekonomiska strukturella anpassningar.
Inom ramen för detta ställde Europeiska unionen i slutet av december 1996 125 miljoner ecu till Algeriets förfogande.
Europeiska kommissionen har nyligen utnämnt en ny delegat för Algeriet.
Förhandlingarna inför associeringen är i full gång.
Det sker regelbundet politiska kontakter på hög nivå.
Européerna fortsätter att stå vid algeriernas sida.
Samarbetet fortsätter.
(Applåder)
