# ID: svediakorp-gov474240
# author: Bonino (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-02-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,506
# sentences: 58
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, ärade parlamentsledamöter, jag måste säga er att jag är ganska oroad av den här debatten.
Först och främst vill jag påminna er om att den här planen lades fram i parlamentet den 3 november 1995.
Ni skulle ha studerat den grundligt, eftersom ni lägger fram ett betänkande till mig om prioriteringarna i februari 1997!
Alltså, kära vänner, låt oss vara seriösa!
Pimenta, den här planen presenterades under mitt namn och jag vågar hoppas på att generaldirektören inte har svikit mig.
Om ni anser att han har gjort det, varför har ni inte sagt det till mig?
Det skulle verkligen vara något som skulle kräva en disciplinär bestraffning.
Och tydligen är det här parlamentet mycket förtjust i disciplinära bestraffningar.
Det skulle ha varit att föredra, snarare än att säga det offentligt idag, att ha älskvärdheten att låta kommissionen veta det så snart som möjligt.
Jag kommer mycket väl ihåg att innan det här dokumentet presenterades i rådet och i parlamentet, hade parlamentet bett mig att inte presentera en detaljerad handlingsplan, utan generella politiska riktlinjer för intervention.
Och om ni läser det här dokumentet, kan ni konstatera att kommissionen har såsom nya prioriteringar valt - vilket aldrig har gjorts tidigare - de offentliga tjänsterna, de finansiella tjänsterna och informationssamhället, och inte längre produkterna.
Ni skulle ha reflekterat väl över dessa prioriteringar!
För om jag hade varit tvungen att vänta på er åsikt innan jag började göra någonting alls, sedan november 1995, skulle jag inte ha gjort någonting än idag.
Man måste alltså åter sätta debatten i dess rätta sammanhang.
I väntan på att ni reflekterar - sedan den 3 november 1995! - har kommissionen, som man bad presentera en politisk plan och inte en handlingsplan, som den för övrigt utarbetade så småningom, presenterat sammanlagt tolv förslag till direktiv rörande alla politikområden för er.
Av dessa tolv, rör tre av dem - dvs. en fjärdedel - konsumentpolitiken, och mer precist tillgången till rättvisa, garantier och konsumentkredit, vilket vi diskuterar i eftermiddag.
Efter det presenterade vi grönboken om finansiella tjänster för er, som kommer att debatteras alldeles strax.
Parlamentet avvisade sedan finansiella tjänster på distans, som vi kommer att presentera på nytt.
Var och en måste alltså ta på sig sitt ansvar, för jag finner det ärligt talat knappast acceptabelt att kommissionen anklagas utan att man erkänner allt den har gjort under 1996.
Fru Jackson, om ni tror att dokumentet inte har något värde bara för att det inte nämner BSE, så skulle er regering och ert parti kunnat vara till stor hjälp för denna institution och för kommissionen om de hade informerat oss om vad som var på väg att hända.
Jag skulle vilja påminna er om att kommissionen bildade en samverkande grupp under 1996.
Vi utarbetade tre promemorior och en handbok för konsumenter och dokumentet - och kanske är detta en detalj som ni inte tagit till er - lades fram i november 1995 och krisen blossade upp i mars.
(FR) Våra relationer har faktiskt alltid varit lojala.
Eftersom jag säger det vill jag inte gå igenom allt vad vi har gjort i detalj, t.ex. när det gäller fullföljandet av de lagstiftande uppgifterna, prisindikationen, den jämförande reklamen, etc., men jag finner ändå anmärkningarna som jag har hört här lite orättvisa, knappast generösa och ganska felaktiga.
För övrigt vill jag meddela att jag erhöll behörighet i fråga om hälsokontroller för exakt en vecka sedan.
Jag skulle vilja be parlamentsledamöterna att hålla sig lite lugna, därför att vi tillsammans måste bestämma vad som är lämpligt att göra.
Jag har ingen mirakellösning, Whitehead, och jag har redan sagt att jag skulle komma och lyssna på er i mitten av mars för att få reda på vad ni föreslår.
Jag gör t.ex. bedömningen, med hänsyn till mitt nya ansvarsområde, att det skulle vara bra om jag tog upp grönboken om livsmedelsrätten till förnyad behandling - som nästan var färdig - i ljuset av förändringarna i politik och prioriteringar som det just har beslutats om.
Vi har gjort ett genombrott till förmån för konsumenten, men vi måste nu skrida till verket utan att använda en överdriven demagogi.
Det är en utmaning vi alla måste anta.
Jag anser det lite underligt att man idag frågar mig vilka mina beslut är, mina program, mina idéer eller - värre - de som kommissionen har när det gäller hälsa, kontroller eller den vetenskapliga kommittén.
Jag fick behörighet för endast en vecka sedan!
Jag tänker inte så mycket på er som på andra debattinlägg vi har hört idag.
Samtidigt som jag säger det vill jag ändå bemöta några mer noggranna iakttagelser som har gjorts.
När det gäller grönboken så var den klar under samråden mellan enheterna, men jag bedömer att det, i den nya situation som har banat sig väg sedan förra veckan, är min skyldighet att ta upp den till förnyad behandling och se om det är möjligt att driva sakerna lite längre.
Kuhn, när det gäller föda för spädbarn kan man alltid drömma om en revolution.
Det hindrar inte att den nu gällande rätten anger gränser.
Så länge fördraget inte kommer att ändras är kommissionen skyldig att tillämpa den som den är, och Bangemann har inlett ett förfarande mot Tyskland för motarbetande av fri rörlighet.
Vi måste respektera reglerna, vare sig vi gillar dem eller inte, ända tills vi lyckas förändra dem.
När det gäller instruktionerna hoppas jag att det rör sig om ett exceptionellt fall, men jag är helt benägen att ta reda på mer om det, för jag kände inte till det förhållandet.
Jag vill inte ge mig in i ett svar om ett ämne som jag inte känner till, men jag är angelägen om att få veta mer om det, för att avgöra om det rör sig om en vanlig praxis eller ett särskilt fall.
När det gäller subventioner till organisationer - jag återkommer till Pimentas och andras sista anmärkning - har man anklagat oss för att dela ut pengar utan att riktigt veta varför, vi har då inrättat ett förfarande för att uppmuntra konsumentorganisationer att arbeta tillsammans med gemenskapsprojekt, och vi har försökt att inte längre bevilja subventioner till verksamheter, utan endast stödja precisa projekt.
Jag tror att vi nu är färdiga för att publicera resultatet av vårt arbete, som inte har varit lätt, i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.
Jag har själv skickat en speciell rådgivare till de fyra länderna i Sydeuropa, som har mest behov av det, för att träffa alla konsumentorganisationer som just nu kan ställa förslag till mig.
Jag föredrar ett tillvägagångssätt som kommer från konsumenternas föreningar, snarare än att jag själv skall tala om för dem vad de skall göra.
Efter ett års arbete kan vi sätta igång projekt som täcker de fyra Medelhavsländerna - Italien, Portugal, Grekland och Spanien - för att förstärka konsumentkulturen som knappast är utvecklad i Sydeuropa.
När det gäller artikel 129a har, som ni vet, sex länder presenterat en ändring till regeringskonferensen: vi har också själva presenterat en ändring av artikel 129.
Vi hoppas att därigenom kunna främja konsument- och hälsopolitiken.
Jag kommer nu fram till livsmedelsmärkningen.
På det här stadiet kan jag bara bekräfta vad ordföranden sa i sitt tal igår - jag citerar: " Jag förespråkar ett successivt inrättande av en verklig livsmedelspolitik och i det sammanhanget är jag för en obligatorisk och systematisk märkning ".
Generaldirektorat XXIV har redan startat en rådgivning och en studie hos konsumentföreningarna för att alla skall försöka definiera vilken information som skulle vara tydlig, viktig och relevant, för att konsumenterna inte längre skall dränkas i en ström av information som de inte längre hittar rätt i.
För ögonblicket är åsikterna ganska motstridiga, och man kommer att behöva övervinna det på politisk nivå vid lämpligt tillfälle, men vi har åtminstone velat ta reda på konsumentföreningarnas idéer.
Jag vet inte om jag har gett alla ett svar.
Jag hade en anmärkning avsedd för Garosci ifråga om euron, som är ett av våra bekymmer och som vi försöker behandla tillsammans med den behörige kommissionsledamoten.
Jag hoppas att jag svarat på alla frågor.
Om de finansiella tjänsterna kommer vi nu att ha en debatt.
Jag kommer alltså att återkomma till det i detalj tillsammans med min kollega Monti.
När det gäller nya hälsokontroller är mötet med parlamentet fastställt till mitten av mars.
