# ID: svediakorp-gov474239
# author: Pimenta (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-02-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 512
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, fru kommissionsledamot, kära kollegor, först och främst vill jag gratulera föredraganden, ledamot Whitehead, för det utmärkta betänkande han tagit fram, men också för det outtröttliga arbete han lagt ner gentemot konsumentgruppen.
Om rådet och kommissionen hade lyssnat mer uppmärksamt på honom och om konsumentgruppen hade varit tyst, skulle problemet med de galna korna, och andra problem, aldrig uppstått.
Fru kommissionsledamot, jag skulle nu vilja ge er en utmaning.
Denna utmaning är att dra tillbaka dokumentet, eftersom det inte duger någonting till, fru kommissionsledamot, det är ett dåligt dokument.
Detta dokument har utarbetats av en grupp under en före detta generaldirektör, som senare ersattes av Papas, som gick till miljökommittén och sa att detta dokument var meningslöst, att han inte instämde med dokumentet.
Vid detta tillfälle lämnade Papas kommittén och ersattes av en ny generaldirektör.
Detta dokument är inte en lagstiftningstext och inte heller en lag med ändringar.
Det är en text om politisk inriktning och fastställande av prioriteringar.
Jag frågar därför fru kommissionsledamoten, om texten om den politiska inriktningen är dålig och ogenomförbar, vad duger den då till?
Jag tycker det vore bättre att dra tillbaka dokumentet, och jag tror också att föredraganden instämmer med det jag nu säger, för jag hade möjligheten att diskutera detta med honom, och istället lägga fram ett kanske mer koncentrerat dokument, med färre prioriteringar, som kan resultera i ett verkligt åtgärdsprogram.
Och jag lovar er att vi alla från de olika politiska grupperna, inom hela det politiska spektrat, kommer att finnas här för att stödja ett betänkande med fyra eller fem konsumentpolitiska åtgärdsprioriteringar för de kommande åren, och detta är nödvändigt.
Föredraganden pekar således på fem prioriteringar med vilka jag instämmer: rättvisa, genom domstolar eller skiljedomsförfarandena eller på annat sätt, skydd av konsumenternas ekonomiska intressen, bättre information, som omvandlar informationen till konsumenten till dennes egendom, en politik för livsmedel och människors och djurs hälsa, annorlunda än den som hittills följts och en enkel och tydlig definition av universell allmän service och hur denna kan tillämpas.
Fram till dess fru kommissionsledamot, två slutanmärkningar: påtryckningar för en större användning av artikel 129-A, som är ett verktyg som finns till hands och som fram till nu inte använts.
Vi tror att det kan användas oftare.
Den andra kommentaren handlar om politiken för bidrag till konsumentskyddsorganisationer.
Parlamentet införde för flera år sedan, och jag var en av upphovsmännen, en ändring som ökade tilldelningarna till konsumentskyddsorganisationerna, i syfte att framför allt stödja de i de mest drabbade länderna, som Irland och länderna i söder och de minsta organisationerna.
Den nuvarande politiken har tvärt däremot valt att enbart stödja de stora europeiska organisationerna och då glömt att det är i de länder där konsumentorganisationerna är som minst och svagast som de bäst behövs.
