# ID: svediakorp-gov474214
# author: Elmalan (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-02-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 433
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Alla undersökningar visar på det - att de europeiska medborgarna oroar sig för den gemensamma valutans effekter på den sociala tryggheten.
Med all rätt!
De begränsningar som är förbundna med tillämpningen av Maastrichtkriterierna tjänar som förevändning för regeringarna att utöva tryck på lönekostnaderna och att göra nedskärningar i de sociala utgifterna.
Som kommissionen förklarar i sitt meddelande om social trygghet: " Globaliseringen av världsekonomin och konkurrenskraftens krav kommer förmodligen att framtvinga en fortsatt försiktighet i ökningen av lönekostnaderna.
Under dessa förhållanden kommer det att vara svårare att öka företagens avgifter och kostnader ".
För företagens strikt ekonomiska utdelning på kort sikt gäller det å ena sidan att minska deras bidrag till omfördelningen av de producerade tillgångarna, och å andra sidan att förvandla behovet av hälsa och säkerhet till en stor öppen marknad för de stora finansiella gruppernas behag.
Hälsa och social trygghet kommer sålunda att betraktas som simpla varor genom att göra folkets tillgång till vård svårare.
I alla medlemsstater florerar gamla recept på individualisering och privatisering av risker, då kapitaliseringen framställs som hjälpmedlet mot den jämna fördelningen.
I sitt meddelande ger kommissionen spridning åt denna offensiv genom att vilja anpassa den sociala tryggheten efter den europeiska konkurrensen.
Den önskar faktiskt introducera marknadselement inom den sociala trygghetssektorn, rent av inrätta en konkurrens mellan de femton ländernas hälsosystem.
Betänkandet från utskottet för socialfrågor, sysselsättning och arbetsmiljö justerar dessa riktlinjer.
Framför allt kräver den att det sociala säkerhetssystemet fortsätter att vila på solidaritetsprincipen och förespråkar att överföra den skatt som tynger arbetet till andra sektorer.
Vår grupp gör bedömningen att beskattningen av kapitalflöden och dess bidrag till den sociala tryggheten skulle göra det möjligt att minska kostnaden för arbetstagarna.
Vår grupp avvisar det strikt ekonomiska förhållningssättet till den sociala tryggheten, som leder till att kommersialisera var och ens legitima strävan efter säkerhet och till att förvandla den till en handelsvara.
Vi kräver ett upprätthållande och en generalisering av solidaritetsprincipen för att bemöta folks behov av trygghet, behovet att skydda sig och att kollektivt gardera sig mot sociala risker.
Endast de sociala trygghets- och säkerhetssystem som grundas på solidaritet möjliggör en hög nivå på socialt skydd och tjänster för alla, med ett gott förhållande mellan avgifter och effektivitet.
De möjliggör en minskning av riskerna för sociala klyftor eller en standardsänkning för en del av befolkningen.
Upprätthållandet av en hög social trygghetsnivå är förbunden med solidariska värden, respekt för individen och demokratin, värden som hånas om man tillämpar konkurrensreglerna.
