# ID: svediakorp-gov474163
# author: Whitehead (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-02-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 730
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande, ni skall ha tack inte minst för de svårigheter ni har fått utstå tidigare idag.
Jag tror inte att ledamöterna här idag har kommit för att de är intresserade av att höra mig tala.
De har emellertid samlats för att lyssna på och för att delta i en omröstning om konsumentskydd i samband med galna ko-sjukan och andra saker.
Jag skulle vilja ta mina tilldelade fem minuter till att presentera ett betänkande som har väntat på parlamentets uppmärksamhet i över två sessioner och som relaterar till de konsumentskyddsfrågor som fastställdes av herr Prendergast och som överlevde honom och även herr Papas tid som generaldirektör i DG XXIV och som nu ligger på herr Reichenbachs bord.
Det faktum att det har tagit så lång tid och det faktum att vi fortfarande måste försöka att ge Fru Bonino och hennes kabinett en kritisk massa ger tillräcklig tyngd åt vad vi försöker säga här idag.
Jag är glad att ordförande Santer är närvarande, vare sig han lyssnar på vad jag säger eller inte.
Vi anser att ett regelverk för konsumentfrågor inom unionen först och främst måste ta en titt på, inte hela önskelistan som tar upp saker som är mer utopiska, utan på en tydlig, kortfattad och precis lista över saker som vi måste göra, saker som måste relatera till den centrala roll som artikel 129a bör ha för oss postMaastricht.
Vi anser att herr Reichenbach och hans stab behöver tydligt fastställda prioriteringar att arbeta med.
Ytterligare åtgärder för att säkerställa konsumenters tillträde till den rättvisa som praktiseras inom domstolarna, såväl som utanför dem, över hela unionen: konkreta lagstiftningsförslag och åtgärder för att skydda konsumenternas ekonomiska intressen; vi skall återkomma till detta under debatten om fru Marinuccis betänkande i eftermiddag; bättre information som gör att information till konsumenterna omvandlas till makt åt konsumenterna; en hållbar livsmedelspolitik i konsumenternas intresse, och här noterar jag de maktbefogenheter som fru Bonino har.
Jag hoppas att hon kommer att tala i eftermiddag om det sätt hon hade tänkt utnyttja dem och jag tycker det ordförande Santer sade igår var bra, det var en historisk dag för denna församling och för dess relationer med kommissionen vad gäller de prioriteringar vi ger säkerhetsfrågor som rör livsmedel och hälsa.
Till sist, fastställandet av en enda, tydlig, grundläggande definition av en allmän tjänst som kan tillämpas på en sektorsvis basis under det att vi rör oss mot en liberalisering av marknadens nyckelsektorer.
Jag kan inte utveckla mig ytterligare, eftersom tiden är för kort.
Jag vill bara säga att vi har gjort ett misstag genom att inte ge dessa områden den uppmärksamhet de är värda.
Vad gäller frågor om tillgång till rättvisa håller nu kommissionen åtminstone på att visa tecken på ett offentliggörande av dess planer, men den behöver gå ett steg längre för att säkerställa det ömsesidiga erkännandet av villkor för att erhålla rättshjälp vad gäller hela gemenskapen och att göra det möjligt för konsumentorganisationer i länder som mitt, såväl som för offentliga enheter, att vidta åtgärder när det sker brott mot gemenskapslagstiftningen.
Vi behöver också veta från DG XXIV och fru Bonino exakt hur de kommer att använda den extra personalen och de nya maktbefogenheterna de har för att leda gemenskapen som helhet i frågan om säkerhet vad gäller hälsan och livsmedlen.
Den forskning vi borde ta itu med, och som kommissionen bör stödja och finansiera i denna fråga, måste titta på relaterade frågor om människor och djurs hälsa, vilka alltid har varit lågprioriterade på grund av konsumentintressenas låga inflytande.
Jag hoppas här att, precis som när det gäller frågor som undersökningen av den nya varianten av CJD, vi kommer att se ett engagemang, inte bara i medlemsstaterna, inklusive min egen, utan även i kommissionen som helhet att ta en titt på detta gissel och hur det har utvecklats.
Det är många saker som jag skulle vilja ha sagt, och kanske ges det möjlighet att samtala med den nye generaldirektören och med fru Bonino vid ett senare tillfälle.
Det är synd att denna debatt har placerats så att den både blir avhuggen och uppdelad av avbrottet.
(Applåder)
