# ID: svediakorp-gov474158
# author: Bangemann (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-02-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 440
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande, för att undvika några svårigheter med att förstå min stapplande tyska, skulle jag först vilja växla till min utmärkta engelska och sedan till franska, så att alla som har deltagit i debatten inte skall behöva förlita sig på vår ineffektiva tolktjänst.
Jag tycker att tjänsten är utmärkt, jag avser talen som gjordes under denna debatt.
Saker och ting har blivit tydligare för att vi, som jag sade i början, idag endast har att göra med artikel 14, ingen annan artikel.
Artikel 14 förutser förlängningen med två år för de ämnen som redan finns tillgängliga på marknaden.
Ken Collins och parlamentet är beredda att acceptera det.
Problemet är: " vad skall vi göra med förslagets ämne? "
Jag har redan indikerat att det finns två brev, ett, som ni vet, från rådet och ett annat från min kollega, Marcelina Oreja, ansvarig för relationerna med parlamentet, på inrådan av vår rättstjänst.
De två ståndpunkterna är mycket tydliga vad gäller deras rättsliga tolkning: detta är inte behandlingen; ärendets brådskande natur gör att artikel 14 tillämpas - inget annat.
Idag måste vi inte debattera om ämnet.
Det är ingen som begär detta.
Det kan ske efter att parlamentet har intagit sin ståndpunkt.
Den enda fråga som står på spel idag är om parlamentet kan acceptera ett brådskande förfarande enligt artikel 14 och det är det vi ber om.
Vad gäller garantin så säger vår rättstjänst att det är OK.
Rådet har bara haft önskemål om ett brådskande förfarande enligt artikel 14 och, formellt, ville man inte ha något annat istället.
Om det dessutom förelåg ett problem så skulle kommissionen vara redo att dra tillbaka hela förslaget för att tydliggöra att parlamentet måste avge sitt yttrande om ämnet.
(FR) Jag skall nu säga några ord på franska eftersom det har gjorts några påpekanden på franska i fråga om substanser.
Om dessa påpekanden överensstämmer med parlamentets ståndpunkt - vilket återstår att se - är vi som alltid benägna att ta parlamentets beslut i beaktande, och ni har tid på er att fatta beslut.
De kliniska prövningarna och allt annat som rör er kan faktiskt övervägas och avgöras allteftersom.
Situationen är tillräckligt klar och det är anledningen till, om ni går med på ändringen av artikel 14, att jag inte ser varför man inte skulle göra det.
Det är det enda som begärs av er, man begär ingenting annat av er.
